Brev till Socialstyrelsen

Jag har skrivit ett brev till Socialstyrelsen. I brevet undrar jag hur myndigheten ser på ”babynest” och liknande sovlösningar med avseende på risken för plötslig spädbarnsdöd.

Jag hoppas att jag får svar och ett förtydligande i den här frågan, för det är sannerligen inte alla bebisar som har lust att sova i egen säng och många föräldrar som sover med sina barn tycker att ”babynest” och dylika arrangemang är bra lösningar. Här är mitt brev.

(Och här är svaret som jag senare fick!)

Amning av bebis i "babynest". — Amning av bebis i ”babynest”.

Hej!

Jag undrar hur ni ser på att ha spädbarn sovande i en ”bädd i bädden” på natten.

Så här ser det ut hemma hos oss. Vår sju veckor gamla bebi sover i ett slags egen bädd med vadderade kanter i min och sambons säng. Dessa kanter är cirka en decimeter höga och jag ammar barnet i bädden på natten.

När vi har ammat färdigt tar jag bort den hoprullade filten från barnets rygg och ser till att han återfår ryggläge. Vi det laget har bebin i regel somnat om och jag själv är på god väg att göra detsamma. Vill sambon trösta gnyende bebi kan han lägga sig intill och klappa bebin på magen eller peta in en napp som trillat ut.

I ”bädden” kan vår bebi inte vända sig. Även när vi själva bökar runt i sängen är han kvar på rygg. Risken är också liten för att han får våra täcken över sig eftersom han, när han inte ammas, ligger högt upp mot sängens huvudända. Våra täcken når honom inte där.

Väldigt praktiskt! Alla får sova på detta vis och det skulle nog inte fungera på något annat vis. Vi försökte med spjälsäng med vårt första barn, men jag höll på att braka ihop av utmattning efter alla förflyttningar mitt i natten till och från barnets säng. Vårt senaste barn vill amma ännu oftare och blir ännu ledsnare av att läggas ned och sova ensam, så egen säng är helt enkelt inget realistiskt alternativ.

Jag ber er inte recensera exakt den lösning som just vi har eller andra specifika produkter på marknaden. Men jag vill veta hur ni ställer er till principen med en ”bädd i bädden” med låga kanter (tillräckligt låga för att möjliggöra amning), i stil med det ni ser på bilderna här.

Barnet har en filt bakom ryggen som stöd vid amning. Den tas bort efter amning.

Läser jag era sovråd för bebisar, ”Minska risken för plötslig spädbarnsdöd – sex råd till dig som förälder”, står det så här: ”Spädbarn under tre månader sover säkrast i egen säng.”

Min fråga är om det, enligt er, ändå är möjligt att se vår ”bädd i bädden” och liknande lösningar som en helt acceptabel kompromiss ur säkerhetssynpunkt.

Detta givet, förstås, att föräldrarna iakttar de generella säkerhetsåtgärder för att skydda barnet som ni tar upp i er broschyr: Att barnet inte ska riskera att få tjocka täcken över sig, att ansiktet ska vara fritt, att barnet sover på rygg – med mera.

En "bädd i bädden" för bebisen. — En ”bädd i bädden” för bebisen.

Jag skulle verkligen uppskatta ett förtydligande i denna fråga. Och jag vet, utifrån de många kontakter som jag har med föräldrar i sociala medier, att många fler än jag önskar samma sak. Många föräldrar sover intill sina barn, för att inget annat funkar, men är livrädda för att de ska skada barnen och vill ha vägledning.

Ytterligare en anledning till att jag ställer frågan om huruvida man kan se babynest och liknande som en ”helt acceptabel kompromiss” är att delar av vården tydligen tycker det. Min och flera andra föräldrars barnavårdscentraler har valt att inte prata om ”egen säng” utan väljer medvetet att rekommendera ”egen bädd” till spädbarnet. I det senare begreppet ingår den typ av lösning som vi har. ”Babynest” och liknande är alltså ok, enligt vårt BVC. BB Sophia här i Stockholm uppmuntrar också föräldrar att låta barnen sova på detta sätt redan på BB. Här blir det lite förvirrande för mig som förälder.

Jag har försökt att leta på nätet efter vad företrädare för er myndighet har sagt i frågan förut. Jag hittar inte särskilt mycket och de citat jag finner är inte så klargörande som jag skulle önska. Den tydligaste kommentaren jag kan hitta är från er expert Göran Wennergren, professor och överläkare. Han sa så här i tidningen Vårdfokus i samband med att era uppdaterade sovråd publicerades, apropå att många föräldrar kommer att fortsätta att samsova med sina spädbarn:

”Då får man försöka göra det så säkert som möjligt, till exempel med ’baby nest’. Det bästa får inte bli det godas fiende.”

Ska jag tolka detta som att babynest och liknande lösningar faktiskt är en helt acceptabel kompromiss ur säkerhetssynpunkt enligt er – om barnet samtidigt ligger på rygg, har luftvägarna fria, inte har tunga täcken över sig och så vidare? Om ni inte tar avstånd från Göran Wennergrens uttalande tänker jag utgå från att så är fallet.

Men det är i så fall ett väldigt knapphändigt klargörande. Här är de konkreta frågor jag önskar att få svar på från er, så långt det är möjligt:

Är babynest och liknande lösningar med låga barriärer runt spädbarnet på natten en helt acceptabel ”sov-kompromiss”, enligt er, med avseende på risken för plötslig spädbarnsdöd?
I ert arbete med att ta fram sovråd för spädbarn, har ni tagit hänsyn till att den här typen av lösningar finns?
Kan ni hjälpa oss föräldrar med något slags uppskattning – en liten fingervisning är bättre än ingen information alls – på hur mycket farligare det är att använda babynest och liknande jämfört med att ha barnet i egen säng? Då kan vi föräldrar göra ett informerat val. Kan ni också upplysa oss, är ni snälla, om huruvida det är särskilda saker vi ska tänka på när vi låter våra barn sova i ”en bädd i bädden”, utöver de redan nämnda säkerhetsåtgärderna.
Är det potentiellt möjligt, baserat på de kunskaper och den forskning som finns, att se babynest och liknande sovarrangemang som ett ”tredje alternativ” eller en ”tredje väg” här? Eller för att uttrycka det så här: Kan det vara så att ett ställningstagande mellan egen säng respektive samsovning är en så kallad falsk konflikt? Det vill säga, existerar en möjlighet att babynest och liknande produkter är en lösning som är kvalitativt skild från såväl samsovning som egen säng?
De riskfaktorer för plötslig spädbarndöd som ni själva nämner – att bebisen ska kunna röra sig, ska ligga på rygg, ha ansiktet fritt och så vidare – är det möjligt att själv, som förälder, ta kontroll över alla dessa faktorer med barnet i vuxensängen? Eller finns andra riskfaktorer, kanske okända variabler, med som vi som föräldrar inte kan kontrollera?

Hej då! — En fungerande lösning för oss!

Slutligen: Skillnaden mellan ”egen säng”, som ni talar om, och ”egen bädd” som vissa BVC och BB talar om, är ingen språklig petitess. För den som har en liten bebi kan det kan vara skillnaden mellan god sömn och fungerande amning respektive den totala motsatsen.

Tack för att ni tar er tid att räta ut några frågetecken här – gudarna ska veta att vi föräldrar är livrädda för att göra våra barn illa samtidigt som vi behöver kunna fungera själva också, till exempel genom att få sova på natten.

Med vänliga hälsningar,

Liselotte, babybaby.se