AMNING. Trappa ner långsamt på ersättningen så att din kropp hinner med. Erbjud bröstet ofta. Utgå inte från att missnöje efter amning nödvändigtvis tyder på hunger.
I det här inlägget får du läsa en rad konkreta experttips på hur man kan göra om man under en period både ammat och gett modersmjölksersättning, men vill slippa det senare. Experten som delar med sig av sina bästa råd är Mia Westlund, barnmorska och internationellt certifierad amningsrådgivare, så kallad IBCLC (International Board Certified Lactation Consultant).
Läs också min personligt skrivna tips-artikel om att öka mjölkproduktionen och ge mindre ersättning efter en amningsstart som inte blev bästa tänkbara: Amma mer och tilläggsmata mindre – här hittar du pepp och supertips!.
Här är en annan förälders berättelse i det här ämnet på denna blogg: Caroline: ”Så började vi helamma igen”.
Mitt syfte med dessa texter är inte att uppmana eller uppmuntra till helamning. Gör det som passar dig och som är realistiskt för dig/er, för sjutton, om så det så är helamning, delamning eller ingen amning.
Den här texten riktar sig till föräldrar, som liksom jag själv efter vårt första barns födsel, väldigt gärna vill helamma trots att det blev tilläggsmatning i början. Hur man gör för att återgå till helamning är också en mycket vanlig fråga till Amningshjälpen, där Mia Westlund är aktiv som ideellt arbetande rådgivare, hjälpmamma.
”Kring en eller två månader är det vanligt att mammor hör av sig och frågar hur de får bort ersättningen”, säger Mia Westlund.
”En del kanske har delammat i två veckor och frågar om det är för sent att helamma. ’Absolut inte’, brukar jag svara.”
Förutsättningarna varierar förstås. En del barn suger ivrigt från början, andra behöver mer hjälp. En del ammande föräldrar får mycket stöd hemma, andra mindre – till exempel.
För individuella råd, vänd dig gärna direkt till en amningsrådgivare. Länkar finns längst ned i detta inlägg. Men det finns också generella råd som brukar funka för många. Här är de, nu kör vi!
Nedtrappningen: Minska steg för steg
Mia Westlund säger att hon i samtal med föräldrar brukar börja med att fråga om barnets ålder och dygnsmängden ersättning.
”Dygnsmängden är det viktiga. Då kan man börja fundera på hur man sakta men säkert kan trappa ned den”, säger hon.
Ger föräldrarna stora portioner ersättning är det oftast bättre att övergå till mindre och fler doser.
”Skälet till det är att man då får fler amningar per dygn. Bebin blir inte lika proppmätt och vill därför suga oftare. Man bör minst komma upp i 8-10 amningar per dygn för att kunna fasa ut ersättning. En del är nere på 5-6 amningar per dygn när de kontaktar mig och det är för det mesta för lite för en helamning.”
För en amningsrådgivare är det viktigt att noga pejla vilka önskemål som föräldrarna har, säger Mia Westlund. Några vill helamma utan något tillägg alls, medan några kanske vill trappa upp amningen men behålla en flaska då och då.
”Då utgår vi från det”, säger Mia Westlund.
En långsam nedtrappning av ersättningen är i regel att föredra, fortsätter hon.
”Det är för att kroppen ska hinna med. Och så att man inte blir stressad av BVC:s vägningar. Det kan man bli om nedtrappningen går för fort. Ta det i små steg.”
Hur ska man göra då, rent konkret?
”Vid varje tillfälle du ger ersättning: amma från båda brösten, ge ersättning och amma sedan igen. Så brukar jag råda. Den avslutande amningen blir som en efterätt. ’Efterrätten’ ger man från båda brösten och gärna med bröstkompressioner.”
Kan du ge ett exempel på hur man kan trappa ner?
”Man kan minska ersättningsmängden med 10-20 milliliter vid vartannat ersättningstillfälle per dag”, säger Mia Westlund.
”Till exempel om man gett 200 milliliter per dag. Man har kanske valt att dela upp det på fyra tillfällen, 50-50-50-50.”
”På första och andra dagen av nedtrappningen kan man då ge 50-40-50-40 och dag tre 40-40-40-40, till exempel.”
Man kan minska mängden varje eller varannan dag, men kan också köra samma mängd i ett antal dagar i rad om det känns bättre, säger Mia Westlund.
Drar man bort 10 milliliter ersättning vid några enstaka tillfällen per dygn är det något som kan kännas realistiskt för många mammor, säger hon.
”Jag brukar säga att ’de där 10 millilitrarna som du just tagit bort vid ett ersättningstillfälle – den mängden får bebin när du ger efterrätten från båda brösten.’ Att brösten klarar av att ge 5 milliliter vardera under en amning, det vågar de flesta lita på.”
Minskas ersättningen med max en halv deciliter per dag hinner kroppen med, säger Mia Westlund. Lägger man till bröstkompressioner får processen ännu bättre skjuts framåt.
”Har man tidigare gett 200 milliliter ersättning per dag kan man mycket väl fasa ut ersättningen på en vecka eller två. För en del tar det längre tid. Har man gett mycket ersättning måste man ta det ganska långsamt”, säger Mia Westlund.
Det är ofta en god idé att växla bröst flera gånger vid varje amning, säger hon. När man ammat färdigt från det ena bröstet kan man lägga bebisen till det andra. När bebisen har fått nog där kan man återvända till det första bröstet och se om barnet vill ha lite mer. Och så där kan man fortsätta ett tag till. Läs mer om det här.
”Man kan amma tre, fyra, fem bröst vid ett amningstillfälle! Det ger lite mer mjölk i magen och mer stimulans till brösten”, säger Mia Westlund.
Amma så ofta som möjligt
Under nedtrappningen är det viktigt att inte låta det gå för långt mellan amningarna, säger Mia Westlund.
Att en genomsnittlig bebis ”ska” amma bara var tredje eller fjärde timme är en gammal uppfattning som amningsrådgivare numera tar avstånd från. Anledningen är att ett sådant ätmönster är ganska fjärran från hur de flesta små bebisar fungerar, enligt Mia Westlund. Det kan också vara svårt att upprätthålla en tillräcklig mjölkproduktion för helamning med så glesa amningar.
”En del föräldrar vill helamma, men bara var tredje eller fjärde timme. Och det kanske går för vissa. Men det är vanligare att en liten bebi vill och behöver amma 10-15 gånger per dygn. Eller mer.”
”Ge bröstet som första åtgärd vid varje gnäll, skulle jag säga. Vill barnet inte ha bröstet, testa något annat”, säger Mia Westlund.
Ju oftare man ammar, desto mer mjölk blir det. Vill man öka sin mjölkmängd är det bra att veta att spända, hårda och mjölkfyllda bröst i sig inte är något att sträva efter, säger Mia Westlund.
”Spända bröst signalerar till kroppen att den ska sakta ned nybildningen av mjölk – utom under de allra första fem till tio dagarna när brösten är spända nästan för alla. Vid två månader kan brösten kännas tomma hela tiden. Men att de känns tomma är inte ett tecken på att mjölken har försvunnit!”
Lästips: Lista: De 5 mest förvirrande sakerna med amning (och hur man begriper sig på dem).
Det talas ibland om att man bör ”intensivamma” om man vill trappa upp amningen. Vad innebär det?
”Jag undviker det begreppet helt, för det indikerar att täta amningar är något som pågår i kanske två-tre dagar och att man efter det ammar var tredje eller fjärde timme.”
”Mammor kan ha fått rådet att intensivamma under några dagar, med information om att det handlar om att amma varannan timme. Men det är inte intensiv amning, tycker jag. Många behöver amma varannan timme under hela amningsperioden. Det är inte ovanligt eller konstigt.”
Skippa gärna nappen
För att få en liten bebi att amma ofta är det en god idé att skippa eventuell napp ett tag, åtminstone medan nedtrappningen pågår. Orsaken är att napp i munnen kan dölja tidiga hungersignaler. Här är en kort video om hur nyfödda signalerar behov av amning: Tidiga amningssignaler (3 min).
När bebin väl signalerar hunger, kanske genom att skrika, kan hon eller han vara så vrålhungrig att amningen blir svårare än den hade blivit med ett ”lagom” hungrigt barn. Eller så suger sig bebin ”mätt” på nappen och ett möjligt amningstillfälle uteblir.
”Jag brukar säga att all suglust ska tas ut på mamman!”, säger Mia Westlund.
”Om hon behöver ha napp för att kunna gå på toa utan gallskrikande bebis kan väl nappen få finnas med. Men många mammor har återkopplat till mig med att de inte trodde nappen gjorde så stor skillnad, men att det blivit mer amning och mer mjölk utan napp.”
Sök alternativ till flaskan
När man minskar på ersättningen är det i regel bra att undvika att ge denna i nappflaska, säger Mia Westlund.
”Alla typer av flaskor kan bidra till strul vid bröstet. Det behöver inte blir så, men ingen flaska fungerar som ett bröst oavsett vad tillverkarna påstår.”
Hon rekommenderar att hellre ge ersättningen med kopp, eller med på tesked. Hon nämner också Medelas produkt ”soft cup” som kan upplevas som enklare att mata med jämfört med en vanlig sked.
”Det viktiga är att man inte häller ersättningen i barnet. Barnet ska vara aktivt och lapa i sig mjölken.”
En del använder så kallade tillmatningsset. Då får barnet ersättning i en tunn slang in i munnen under amningen.
Se även: Video: Amma med tillmatningsset (9 min).
”Tillmatningsset kan vara bra när bebin fått mycket ersättning på flaska och man vill lära barnet att det är vid bröstet som maten kommer. Och när man vill få en lugn stund vid bröstet. Bebisar som har vant sig vid flaska kan skrika vid bröstet för att det inte rinner lika fort där”, säger Mia Westlund och ger några tips:
”Man kan sätta på slangen när man börjar amma och sedan stänga av den en stund när mjölkutdrivningen från bröstet kommit igång. Man kan sätta på och stänga av flödet igen senare under amningen.”
”Det viktiga är att man inte har flödet på hela tiden, så att det toksprutar in i bebins mun. Då kan det bli ganska lite amning totalt sett. Sonderna finns i olika tjocklekar och det är bra att använda så tunn som möjligt för att brösten ska få bra stimulans och mjölkflödet inte ska bli kraftigare än det normalt är från mammans bröst.”
Mindre stress med rätt fakta
Mycket i rådgivningen till föräldrar, säger Mia Westlund, handlar om att minska stressen och upplysa om bebisars vanor och grundläggande fysiologi, som storleken på ett spädbarns magsäck – titta gärna på den här upplysande illustrationen. Eller på denna video!
”Eller en sådan sak som att barnet ska ta bröstet. Man kan inte bara stoppa in bröstet, som man gör med flaska.”
Grundläggande kunskaper och realistiska förväntningar om amning och bebisar är viktiga att förmedla, säger Mia Westlund. Har föräldrarna detta blir problemlösningen för dem enklare . De kan också lättare komma fram till vad som fungerar eller inte fungerar i den egna situationen.
Mia Westlund säger att hon bland annat brukar upplysa om att bebisar inte nödvändigtvis äter en stadig ”måltid” från bröstet i ett enda svep för att sedan däcka och ta sig en lång tupplur.
”Bebisar kan vilja småäta, precis som vi vuxna. Eller smådricka, om vi tar den liknelsen. Både vuxna och barn kan vilja dricka ett stort glas vatten ibland. Men ibland vill man kanske bara ha ett par munnar vatten, eller hur? Så är det för bebisar också. De äter inte på samma sätt varje gång. Stress och en känsla av otillräcklighet hos föräldrarna beror ofta på att man tror att barnet ska äta och klunka och sedan vara klar.”
Mia Westlund fortsätter med ytterligare en liknelse:
”Ibland är man sugen på en trerättersmiddag och till med tar mer mat efter att man ätit upp. Ibland vill man ha en avsmakningsmeny med sju rätter. Ibland vill man bara ha ett äpple. Om barnet vill amma igen fastän det bara var några minuter sedan sist är det kanske för att barnet är suget på en trerättersmiddag eller en sjurättersmeny – och vill ta det i sin egen takt.”
Men utgå inte från att missnöje efter amning måste innebära att barnet fortfarande är hungrigt, fortsätter Mia Westlund.
”Jag brukar fråga vad föräldern menar med att barnet är missnöjt. Ibland är svaret: ’Jag kan inte lägga barnet ifrån mig’. Då frågar jag: ’Vad händer om du har kvar barnet i famnen?’ och får ofta svaret: ’Ja, då är han nöjd’.”
”Men då är ju barnet nöjt, menar jag! Bebisen ville bara inte ligga ensam”, säger Mia Westlund och fortsätter:
”En ganska vanlig föreställning är att man ger mat och sedan lägger man ned barnet. Och där ska det ligga och vara nöjt. Men många barn vill inte ligga ensamma. Dessutom blir de inte lika däckade av amning som av ersättning eftersom bröstmjölk är mer lättsmält.”
”Andra säger ’Han bara skriker’. ’Ja, men du kan inte lägga en förtvivlad liten bebi till bröstet’, brukar jag säga då. Bebin måste lugnas först och det brukar vara mycket enklare att amma om man erbjuder bröstet innan bebin blir så där väldigt hungrig.”
Amningshjälpens grupper på Facebook har funnits i några år och är mycket välbesökta, säger Mia Westlund. En stor fördel med grupperna, säger hon, är att föräldrar och rådgivare där hjälper till att sprida basfakta om amning och bebisar.
”Grupperna på Facebook normaliserar sådant som att många spädbarn klusterammar, det vill säga ammar jätteofta, på kvällarna och att spädbarn kan signalera mer än bara hunger.”
När du talar om att fasa ut så och så många milliliter per dag till ersättningen har försvunnit låter det så enkelt. Men ÄR det verkligen så lätt för de flesta?
”Nej, det är inte så himla lätt. Men det är inte omöjligt! Lite beror det på vad som inte har fungerat från början. Har mamman dålig självtillit och sedan får bukt med den, då är det kanske inte så svårt. Men har hon haft en svårammad bebi och mycket ont, då kan det ibland vara svårare.”
Vilka är de vanligaste skälen till att vissa trots allt får svårt att övergå till helamning?
”Den största fienden är stressen, tror jag. Man blir stressad av hela situationen, av teknik, tider och teori. Hur bebin ska ligga vid bröstet, att det ska vara ett stort tag och så vidare. Man får svårt att slappna av och det är inte konstigt”, säger Mia Westlund.
”Blir man stressad är det lätt att man missar att tolka signaler från sin egen kropp eller sin egen bebi. Man tänker kanske ’Nu har jag ammat i 20 minuter, han kan väl inte vara hungrig nu?’. Och så har man inte lagt märke till om bebin svalde och klunkade under de där 20 minuterna eller inte – för att man är stressad och för att någon i vården kanske sagt att barnet bara ska amma i 20 minuter.”
”Många vågar inte lita på det som de ser och känner. Väldigt många telefonsamtal som jag har med mammor mynnar ut i att jag säger ’Jag tycker faktiskt att det här fungerar bra, det som du gör!’ Men de har inte riktigt vågat tro på det.”
Amning är dessutom ett samspel, påpekar Mia Westlund.
”Föräldern kanske har de allra bästa förutsättningar, men bebisen har ett omoget sugande, eller kort tungband, eller får inget bra tag om bröstet. Allt hänger inte på den ammande mamman.”
Men den kanske viktigaste faktorn för att övergången till helamning ska gå vägen är att det finns stöd från omgivningen, i synnerhet stöd från eventuell partner, säger Mia Westlund.
”Utan partnerns stöd är det väldigt svårt. Men man kan också få stöd från en amningsmottagning eller en från en hjälpmamma.”
Hur vet man att barnet inte plågas av hunger eller till och med blir uttorkat när man fasar ut ersättningen? Många är nog rädda för att något sådant ska hända.
”Ljust kiss är bra, det betyder att mycket vätska kommer in. Mörkt kiss tyder på uttorkning. Helammade bebisar yngre än tre veckor brukar bajsa var dag. Om inte kan det vara ett tecken på att bebin får för lite bröstmjölk”, säger Mia Westlund.
”Kolla att bebin kissar lika mycket som vanligt. Det ska vara åtminstone 5-6 våta blöjor per dygn. Se till att bebin suger aktivt och är pigg och nöjd mellan varven. En bebi som är missnöjd hela tiden kan vara hungrig. Då har man gått för snabbt fram. Är barnet inte så piggt och alert som förut, inte kissar som vanligt och inte ser ut att tjocka på sig, då ska du kontakta någon för att diskutera.”
Är man osäker på huruvida man förstår barnets signaler och mående är det bra om man kan ha koll på barnets vikt under nedtrappningen, säger Mia Westlund. Det är bättre att gå och väga en extra gång om man inte är säker på att barnet mår bra.
”Man kan gå till BVC någon gång i veckan och väga, du kan gå dit och lägga barnet på vågen utan att boka tid om du vill. Det är ok om vikten står still någon vecka under nedtrappningen. Men efter två veckor ska man se någon viktökning.”
Täta vägningar kan i och för sig vara lite osäkra. Kiss eller bajs före vägningen kan göra stor skillnad. Men man kan ändå se en tendens, säger Mia Westlund.
”Jag vet också att det kan bli svårt för föräldrar om BVC, å ena sidan, säger: ’Fortsätt att ge ersättning!’ Och så talar föräldrarna med mig eller någon annan hjälpmamma som säger: ’Du kan trappa ner’.”
”Återigen, ta det långsamt när du fasar ut ersättningen. Då kan du känna dig trygg med vad du gör.”
Några extrafrågor till amningsexperten
Tipslistan är slut och nu vill jag gärna flika in ett par frågor till amningsexperten Mia Westlund innan vi slutar. Önskan att gå tillbaka till helamning efter en tid med tilläggsmatning tycks ju vara vanlig. Men – varför börjar föräldrar tilläggsmata från början, om barnet inte har fötts för tidigt eller är sjukt, till exempel?
”En del har uppfattat att deras mjölk av något skäl inte räcker”, säger Mia Westlund.
”Några har fött barn med lågt blodsocker och blivit ordinerade att ge tillägg redan på BB. Ofta har de fått ordinationer som var tänkta kanske bara för några få dagar, men inte fått reda på hur de trappar ut ersättningen.”
Många får också tips om att ge lite ersättning för ”säkerhets skull” för att mamman ska gå hem från BB och inte kommer att träffa BVC på flera dagar, säger Mia Westlund.
”Och så fortsätter föräldrarna med ersättningen och ingen finns där för att stötta mamman som kanske vill amma i större utsträckning.”
Är det vanligt att föräldrar inte får information om hur de fasar ut ersättningen – om de vill helamma, alltså?
”Ja. I alla fall på BB. På amningsmottagningarna kan det vara annorlunda”, säger Mia Westlund.
”Personalen på BB kanske säger: ’Ge nu den här ersättningen tills mjölken kommer igång’. Sedan har föräldrarna gått och väntat – och väntat. Och så upplever de att mjölken aldrig kommer igång och att bebisen kanske inte riktigt vill suga. Så de fortsätter att ge ersättning och mängderna ökar snabbt på amningens bekostnad. Det är inte ovanligt.”
Ger man ersättning från början tenderar den att göra bebin lite ”för” mätt under amningens första tid, förklarar Mia Westlund. Mätt bebi vill inte suga så ofta, amningstillfällen uteblir och brösten få för lite stimulans för att producera den önskade mjölkmängden.
Är vården dålig på att hjälpa föräldrar med amning?
”Inte överallt. Men på allt för många ställen är vården tyvärr inte så bra på att ge amningsstöd”, säger Mia Westlund.
En fråga till: Hur länge ska man fortsätta kämpa om det inte riktigt vill sig med helamningen? I vilket skede ska man tagga ner – tycker du?
”Det kan ingen annan svara på än den ammande mamman själv. Det handlar om vad som känns längst in i hjärtat”, säger Mia Westlund.
Fråga dig hur viktig amningen känns för dig och för vems skull du ammar, fortsätter hon.
”Vill du amma eller tänker du att du måste eller bör amma? Det är viktigt att tillvaron inte bara handlar om att kämpa utan också att kunna njuta av sin bebis. Bebistiden är kort! Det är inte i brösten den goda mamman bor, även om bebisar tycker att bröst är goda. Ersättning är utmärkt ersättning för bröstmjölk”, säger Mia Westlund.
”Omsorgen och kärleken och viljan att göra det bästa för sitt barn – det är det allra viktigaste. ”
Lästips:
Här, hos bloggaren Sagogrynet, finns tips på hur man gör om man vill delamma, det vill säga kombinera bröst och flaska/ersättning, och är mån om att behålla amningen.
Foto (porträttet på Mia Westlund): Malena Lau.
Om amning på babybaby.se:
Amma eller pumpa på jobbet – här är dina rättigheter
Pumptips till dig som ammar och jobbar
Byta bröst – ett sätt att öka mjölkproduktionen
Lista: De fem mest förvirrande sakerna om amning (och hur man begriper sig på dem)
Video: Bebis hittar bröstet på egen hand efter födseln (19 min)
Video om amningsteknik (11 min)
Video on breastfeeding technique (11 min)
Video: Tillbakalutad amning, ”laid back” (11 min)
Bildserie: Bra position och stort tag
17 supertrick när bebisen amningsstrejkar
Video: Aktiv amning, 4 knep för mer mjölk i bebismagen (7 min)
Kvällsoro, maratonamning och magknip: 17 akut-tips!
22 skäl att läsa på om amning innan du får barn
Video: Den första bröstmjölken (10 min)
Video: Bröstkompressioner (2 min)
Video: Hamburgergreppet (3 min)
Video: Nyfödd sväljer bröstmjölk (2 min)
Amning och ont i ryggen – mina åtta bästa tips för skönare amning
Video: Toa-amning (amning the true story, 1)
Tillbaka till helamning – expertens bästa tips
Amma mer och tilläggsmata mindre – här hittar du pepp och supertips
Caroline: ”Så började vi helamma igen”
Därför ammar vi ute – och inte alltid med stil
Amningsbilder som ljuger
Stöd Amningshjälpen
Därför älskar jag amningsmottagningen
Tänk på detta, BB och BVC!
Glädje och ilska på amningskonferens
Amningskurs till alla som vill!
Varför stressen i förlossningsvården pajar amningen – och varför detta är viktigt
Nyblivna föräldern Maria om amning i förlossningskrisen: Jag grät av stress
Serie om tveksamma amningsråd:
Amma på samma bröst två gånger på raken – bra amningsråd?
Serie om vanliga ”jobbiga grejer” vid amning:
När bebisen vill amma precis jämt (jobbiga grejer vid amning, del 1)
Sprängfyllda och läckande bröst (jobbiga grejer vid amning, del 2)
När det gör ont att amma (jobbiga grejer vid amning, del 3)
När bebisen favoriserar ett bröst (jobbiga grejer vid amning, del 4)
När bebisen amningsstrejkar (jobbiga grejer vid amning, del 5)
Intervjuserie om att föda barn och amma ”förr”:
Ulva, om att amma 1949
Linnéa, om att amma 1947
Norah, om att amma 1973
Nancy, om att amma 1955
Inga, om att amma 1968
Mamma, om att amma 1973
Om mina egna erfarenheter av amning:
Det hade jag velat veta om amning
Amningsförtvivlan och amningspress
Nytt barn, ny amning
Vi har fått en baby! Amningsdagbok, del 1
Vi har fått en baby! Amningsdagbok, del 2
Vi har fått en baby! Amningsdagbok, del 3
Vi har fått en baby! Amningsdagbok, del 4
Vi har fått en baby! Amningsdagbok, del 5
Empati kan inte ersätta amningskunskap
Jag störde mig på ammande mammor
Varför jag ammar ett barn som inte är bebis
Video: Därför ammar jag min tvååring (2 min)
Två barn vid bröstet! Om att amma syskon i olika åldrar
Trebarnsmamman Lisen ammade på stranden: ”Ingen sa någonting”
Hej!!
Vill bara säga att du har en superbra sida. Har inte hittat en så bra sida som denna.
Tack för alla fina tips och råd.
Mvh Aditi
Åh, vad roligt att höra! Tack!