DEN FÖRSTA AMNINGEN, ”DEN MAGISKA TIMMEN”. Ska du få barn? Då kan det här vara intressant. Här kommer text och video om det som ibland kallas för den magiska timmen och som handlar om att få bästa möjliga start på amningen.
Med hjälp av experten och barnmorskan Kristin Svensson försöker jag förklara vad detta är och vilka undringar som kan uppstå hos en själv med en sprillans nyfödd skrutt på bröstet.
Vill du veta mycket i ämnet, ta en titt på videon och läs också gärna hela detta blogginlägg. I texten nedan finns massor med spännande information!
I videon syns jag och mina två yngsta barn precis efter att de fötts. Jag samtalar i videon med Kristin Svensson vid Karolinska institutet och Karolinska universitetssjukhuset. Hon är disputerad barnmorska och en av landets främsta amningsspecialister, med stort fokus på de första timmarna efter förlossningen.
Vad sjutton är då det som kallas den magiska timmen, ”the magical hour” på engelska? Varför är den magisk och vad har den med amning att göra? Jo, så här, ungefär:
Forskning, inte minst från Karolinska institutet, visar att friska och fullgånga barn (och även en del för tidigt födda) direkt efter födseln, om man inte stör dem, i normalfallet uppvisar samma typ av instinktiva beteenden under ungefär en timmes tid, ibland i upp till en och en halv timmes tid.
Dessa beteenden har i forskningen delats in i nio stadier, mer om dessa längre ned i texten. De nio stadierna syns både hos kejsarsnittsfödda och vaginalt födda bebisar och handlar om hur bebisen förbereder sig för att amma.
Förutsättningen för att de nio stadierna ska kunna äga rum under den första timmen i bebisens liv är att bebisen läggs hud mot hud mot den ammande förälderns bröstkorg. Och att man sedan stör och petar på barnet så lite som möjligt under timmen som följer.
Får barnet gå igenom sina instinktiva stadier ser man hur barnet nosar, suger på händerna, tittar, slickar, gapar, kravlar, gapar lite till, känner på bröstet, tar en liten paus, kravlar lite till, kanske grymtar och gnyr, känner med händerna, skjuter ifrån med benen för att hamna närmare bröstvårtan, gapar, smackar, gapar igen. På engelska talar man ibland om det bebisen pysslar med här som ”breast crawl”.
Detta slutar ofta med att barnet, i princip för egen maskin och utan hjälp utifrån, tar bröstet med ett stort gap och börjar amma.
Vi har själva testat detta med två barn och det har funkat. Dock var jag ganska osäker båda gångerna: Hur mycket skulle man och borde man hjälpa till? Och vad göra när bebisen verkar otålig?
Det pratar jag om i videon med amningsexperten och barnmorskan Kristin Svensson, som är särskilt inriktad på amning och hud mot hud-kontakt den första timmen. Hon har bland annat studerat detta på förlossningsavdelningar i Uganda, USA och Egypten och sett att spädbarn beter sig likadant efter födseln oavsett var i världen de råkar födas.
I videon visar jag Kristin Svensson filmmaterial från våra yngsta barns födslar och ställer frågor i stil med: Vad ser du att mitt barn gör här, vilket stadium befinner han sig i? Jag blev stressad när mitt barn gnydde och lät, vad ska man göra då? Och vad är poängen med allt detta?
Ja, vad är poängen? Varför inte bara ge barnet bröstet om barnet vill ha bröstet, kan man undra.
Jo, när man låter det nyfödda barnet själv söka sig till bröstet tar barnet i regel ett stort tag om bröstet när barnet väl bestämmer sig för att börja suga. Det här är därför ett väldigt bra sätt att få ett bra tag vid amning ända från början.
Och det – ett stort och bra tag om bröstet – är a och o för en fungerande amning. Det minskar risken för smärta, sår och en känsla av olust hos den ammande samt gör att mjölken kan flöda effektivt ur bröstet och in i bebisens mun.
Är man angelägen om att amma sin bebis är detta således ett förträffligt sätt att inleda amningen på om det är möjligt.
Så varför tenderar då taget, greppet, att bli bättre om bebisen lämnas ifred på förälderns nakna kropp och tillåts söka bröstet själv?
Jo, de rörelser som bebisen sysselsätter sig med under den här ”magiska timmen” efter födseln tränar bebisen i att gapa stort. Barnet får bästa möjliga gap-träning när den får lov att göra ”sin grej”, utan ingrepp från en välmenande men klåfingrig omgivning.
Varje gång som barnet under sin sökprocess gapar vid bröstet (bebisen gapar många gånger, det syns på videon) blir barnets gap lite större. Barnet använder tungan mer och mer, slickar och smackar. Snart syns tungan utanför läpparna. Munnen öppnas hela tiden på lite vidare gavel.
Och – minst lika viktigt – varje gång barnet öppnar munnen lägger sig barnets tunga lite längre ned i munnen.
När tungan till slut placerat sig sig allra längst ned i bebisens mun, har experterna noterat otaliga gånger, då antar tungan en form som är optimal för amning. Tungan är lite tunnare i formen jämfört med bara en stund innan. Den är i det här maximalt nedsänkta läget också lite skålformad. Som om tungan hade en dal i mitten, med upphöjda kanter på sidorna – hänger ni med?
När detta tung-läge har uppnåtts, då är bebisen redo att skrida till verket. Då har bebisen ordnat maximalt med utrymme i sin mun för att kunna få in maximalt med bröst. På det här sättet blir taget om bröstet största möjliga. Detta ”vet” bebisen alltså instinktivt.
Avbryter man barnet så att det inte hinner igenom alla sina nio stadier finns en liten risk att barnet inte ”fattar galoppen” till fullo vid den första amningen, helt enkelt för att han/hon inte fick träna klart i lugn och ro. Det kan resultera i att barnet börjar amma med tungan ovanpå bröstet eller börjar suga på sin läpp istället för på bröstet. Och det kan göra ont i bröstet eller ge ett ineffektivt mjölkflöde. Eller både och.
Obs! Blir det av olika skäl ingen ”magiska timmen-amning” första timmen – om barn och förälder inte kan vara tillsammans eller om man behöver avbryta barnet – är det på intet vis kört för det! Otaliga föräldrar har ju genom årtiondena mer handgripligen lagt sina nyfödda till bröstet efter födseln och för väldigt många har ju amningen besvisligen funkat utmärkt.
Och det går att amma med bebis som själv får hitta bröstet även efter den första timmen. Det är optimalt om det sker redan under den första dryga timmen, men det är absolut inte för sent att testa detta och få fördelar av det om man missade möjligheten den första timmen eller de första timmarna – mer om det strax!
Att amma snart efter födseln, inom en eller möjligen ett par timmar, har i sig amningsmässiga fördelar, enligt experten Kristin Svensson. Tidig amning, som gynnas av hud mot hud-kontakt och en bebis som får styra takten, kan statistiskt kopplas till mer mjölk de första dagarna och färre amningsproblem av allehanda slag. Det kan också kopplas till längre amningsperioder i allmänhet.
Hur kan man då tänka kring detta i de fall där förälder och barn behöver separeras direkt efter födseln? Det är ju ibland nödvändigt av medicinska skäl.
”Då är det bra att veta att stimulering av brösten under den första timmen har en positiv effekt på mjölkproduktionen”, säger Kristin Svensson.
Kan man regelbundet handmjölka ur några droppar, kanske till och med en liten skvätt mjölk, till dess att man kan amma barnet är det väldigt bra, enligt Kristin Svensson.
BB-personal kan visa hur handmjölkning går till. Kom ihåg, om du skulle hamna i en situation där du vill eller måste handmjölka, att det kommer pyttelite ur brösten de första dagarna. Det är verkligen droppar, eller mycket små skvättar, som Kristin Svensson nämner. Och det är helt i sin ordning, det är som det ska vara.
Och det kommer i regel mindre vid pumpning och handmjölkning än vid amning. Ett barn suger mer effektivt än en pump kan pumpa eller en hand kan klämma ut.
”Och behöver barn och förälder separeras efter förlossningen ska man veta att barnets alla instinktiva beteenden finns kvar. Så snart situationen tillåter kan man ’börja om från början’ och lägga barnet hud mot hud”, säger Kristin Svensson och fortsätter:
”Suger inte barnet under de första timmarna, fortsätt vara hud mot hud till dess att barnet har ammat.”
En partner, förälder eller annan närstående kan ha bebisen hud mot hud om den som har fött behöver duscha eller behöver en paus av andra skäl. Så fort den som håller i barnet märker att barnet visar amningsbeteenden – till exempel att barnet för händerna mot munnen eller vrider på huvudet, med eller utan ögonen öppna – då överlämnas barnet lämpligen omgående till den ammande föräldern.
Ja, man kan alltså amma på ”magiska timmen-vis” även efter den första timmen. Det kan göras timmar efter födseln, ett dygn senare eller till och med flera dagar senare. Eller veckor senare!
Det kan vara särskilt gynnsamt överlag att göra detta om man stöter på amningsbekymmer som smärta, sår eller svårigheter för barnet att greppa bröstet.
I många fall kan då amning på ”magiska timmen-vis”, oavsett när denna sker, bli lite som att trycka på ”reset”: Barnet får en ny chans att böka, slicka, smacka, söka, lära om och lära mer rätt. Det kanske inte blir tipptopp vid första försöket – amning är en läroprocess för både bebis och förälder och kan ta tid. Men om man fortsätter att träna ihop är finns goda chanser att amningen fungerar lite bättre för var gång.
Dessutom tycker många att det är skönt och bekvämt att amma på det här viset, mage mot mage. Se film här för inspiration.
Om taget inte blir bra trots amning hud mot hud och massor med träning på sådant som tag och läge – då kan det i vissa fall vara annat som spökar, som kort tungband. Här finns mer info om just det.
Vad är det då som är magiskt i den ”magiska” timmen? Inget, förstås. Det är vanliga däggdjursinstinkter vi talar om. Det ”magiska” ligger månne i att alla inte vet om att det här beteendet existerar hos människobarn. Och att den första timmen i bebisens liv innebär något av en gratischans för den förälder som önskar att amma.
Vill det det sig inte med vare sig magisk timme eller annat kring amningen finns tack och lov massor med bra hjälp att få. Längst ned i texten har jag radat upp länkar till olika hjälpresurser.
Slutligen, här är de nio stadier som forskning har visat att friska och fullgångna nyfödda går igenom efter födseln om man lämnar dem hud mot hud på förälderns bröstkorg utan att störa (med ”störa” avser jag inte att prata med eventuell partner eller med personal eller att stödja barnet så det inte rullar iväg. Nej, här avses sådant som vägning, mätning, påklädning och handgripliga försök att fösa ihop bebis och bröst):
1. Födelseskriket. Alla bebisar skriker inte, men många gör det.
2. Avslappning. Barnet slappnar av efter de första skriken.
3. Uppvaknande. Barnet öppnar ögonen och börjar röra sig lite grann. Detta sker vanligen efter cirka tre minuter.
4. Aktivitet. Barnet börjar söka med munnen, börjar slicka och suger kanske på sina händer. Det här sker vanligen efter cirka åtta minuter.
5. Vila. Barnet pausar i ansträngningarna och vilar eller sover en stund. Barnet kan ta flera vilopauser under den första timmen.
6. Kravlande. Barnet gör rörelser som för det närmare bröstet. Barnet använder sina ben, till exempel, för att skjuta ifrån och på så vis komma närmare bröstet.
7. Bekantskap med bröstet. Barnet slickar på bröstet och känner på det – bekantar sig med det. Barnet gapar om och om igen vid bröstet, med munnen på allt mer vid gavel. Det här skedet brukar inledas efter drygt en halvtimme och kan vara i 20 minuter eller mer.
8. Amning. Barnet tar själv bröstet och börjar suga.
9. Sömn. Barnet somnar efter sin första amning.
Källor: Kristin Svensson, forskning från Anne-Marie Widström, Anna-Berit Ransjö Arvidsson, Kyllike Christensson, Eva Nissen m.fl. samt magicalhour.com.
Varmt tack, Kristin Svensson, Karolinska institutet och Karolinska universitetssjukhuset, för intervjun i videon och för hjälp med faktakoll av innehållet i video samt bloggtext!
Mer information om den tidigaste amningen:
Breastfeeding in the first hours. Video på engelska från Global Health Media Project. Filmen beskriver hur ”den magiska timmen” kan se ut och visar flera olika förälder-barn-par. Värt att notera, tycker jag, är att en av föräldrarna i filmen har bröstvårtor som ser platta ut (se cirka 06.30). Föräldrar här i Sverige får ibland höra i vården att platta eller indragna bröstvårtor försvårar amning och kräver att man använder en så kallad amningsnapp. Detta är nog en sanning med modifikation. Amningsnappar har sina användningsområden, men platta eller små bröstvårtor kan funka ihop med amning alldeles utmärkt – det tycker jag man ser tydligt på filmen, i den amningsställning som används där.
Magicalhour.com. En amerikansk sida gjord av en amningsexpert med bland annat köp-DVD om den första timmens amning.
Video: Tillbakalutad amning, ”laid back”, (11 min). Svenskspråkig video från babybaby.se om att amma på i princip samma sätt som beskrivs i denna bloggtext, fast med ett lite större barn. Bebisen i videon är fem veckor gammal.
Amningsexperten Nancy Morbachers Youtube-kanal om ”natural breastfeeding”. Begreppet avser samma typ av amningsposition som redan beskrivits, bara under ett annat namn. Nancy Morbacher ger tips om hur man kan få detta att funka om man är storbystad, till exempel. Videorna är på engelska.
22 skäl att läsa på amning innan du fått barn. Text från babybaby.se med bland annat en punkt om ”den magiska timmen”.
Video om hur en nyfödd signalerar att han/hon vill till bröstet: Tidiga amningssignaler (3 min).
Problem med bebisens tag om bröstet eller annat som rör amningen? Behöver du hjälp? Här finns bra hjälp att få:
- Är det inom en vecka efter födseln kan du ringa BB. De svarar på alla möjliga frågor som kan uppstå, även frågor om amning. Även BVC kan hjälpa till. En del BVC-sköterskor och BVC-läkare kan väldigt mycket om amning, andra kan dessvärre inte så mycket som man skulle kunna önska. Behöver du mer hjälp än du upplever att du får från BB och BVC, fortsätt att läsa.
- Se Video om amningsteknik (11 min). Video från babybaby.se om hur du kan jobba med taget om bröstet när du ammar bebis i sittande ställning. Denna video finns även på engelska. Båda är faktagranskade av amningsexperter.
- Se denna bildserie, även den avser sittande ställning: Bildserie: Bra position och stort tag.
- Gå med i Amningshjälpens slutna grupp på Facebook. Här kan du även gå med redan innan du fått barn, om du vill. Detta är en stor grupp för föräldrar som önskar råd kring allt möjligt som rör amning (även delamning och amningsavslut). Gruppen drivs av hjälpmammor, frivilligt arbetande amningsrådgivare inom den ideella organisationen Amningshjälpen.
- Hör av dig till en hjälpmamma direkt. En del svarar i telefon, andra på mejl och sms. Några kan även göra hembesök. Titta på denna sida. Du behöver inte ringa någon i ditt län, det går bra med vem som helst. Får du inte tag på en hjälpmamma eller inte är helt nöjd med svaret går det bra att kontakta ytterligare en.
- Kontakta en amningsmottagning. Sådana finns på många sjukhus. Ibland finns de även utanför sjukhusen, som Amsak eller några särskilda BVC-amningsmottagningar i Stockholm. Särskilt utbildad personal som kan amning jobbar där.
- Har du tillgång till boken Amning i vardagen (kan hittas på bibliotek) är det också bra. Det är en lättläst bok om den första tidens amning. Där finns bland annat beskrivningar av vad man kan göra för att få bebisen att ta ett stort tag om bröstet.
- Ett annat hett lästips är Amning i nöd och lust, en bok av amningsproffset Lin Dalén som även står bakom den mycket informativa amningssajten Sagogrynet.
Not. Moa Karlberg, förlossningsfoto.se, är fotograf bakom de svartvita bilderna i detta blogginlägg.
Om amning på babybaby.se:
Amma eller pumpa på jobbet – här är dina rättigheter
Pumptips till dig som ammar och jobbar
Byta bröst – ett sätt att öka mjölkproduktionen
Lista: De fem mest förvirrande sakerna om amning (och hur man begriper sig på dem)
Video: Bebis hittar bröstet på egen hand efter födseln (19 min)
Video om amningsteknik (11 min)
Video on breastfeeding technique (11 min)
Video: Tillbakalutad amning, ”laid back” (11 min)
Bildserie: Bra position och stort tag
17 supertrick när bebisen amningsstrejkar
Video: Aktiv amning, 4 knep för mer mjölk i bebismagen (7 min)
Kvällsoro, maratonamning och magknip: 17 akut-tips!
22 skäl att läsa på om amning innan du får barn
Video: Den första bröstmjölken (10 min)
Video: Bröstkompressioner (2 min)
Video: Hamburgergreppet (3 min)
Video: Nyfödd sväljer bröstmjölk (2 min)
Amning och ont i ryggen – mina åtta bästa tips för skönare amning
Video: Toa-amning (amning the true story, 1)
Tillbaka till helamning – expertens bästa tips
Amma mer och tilläggsmata mindre – här hittar du pepp och supertips
Caroline: ”Så började vi helamma igen”
Därför ammar vi ute – och inte alltid med stil
Amningsbilder som ljuger
Stöd Amningshjälpen
Därför älskar jag amningsmottagningen
Tänk på detta, BB och BVC!
Glädje och ilska på amningskonferens
Amningskurs till alla som vill!
Varför stressen i förlossningsvården pajar amningen – och varför detta är viktigt
Nyblivna föräldern Maria om amning i förlossningskrisen: Jag grät av stress
Serie om tveksamma amningsråd:
Amma på samma bröst två gånger på raken – bra amningsråd?
Serie om vanliga ”jobbiga grejer” vid amning:
När bebisen vill amma precis jämt (jobbiga grejer vid amning, del 1)
Sprängfyllda och läckande bröst (jobbiga grejer vid amning, del 2)
När det gör ont att amma (jobbiga grejer vid amning, del 3)
När bebisen favoriserar ett bröst (jobbiga grejer vid amning, del 4)
När bebisen amningsstrejkar (jobbiga grejer vid amning, del 5)
Intervjuserie om att föda barn och amma ”förr”:
Ulva, om att amma 1949
Linnéa, om att amma 1947
Norah, om att amma 1973
Nancy, om att amma 1955
Inga, om att amma 1968
Mamma, om att amma 1973
Om mina egna erfarenheter av amning:
Det hade jag velat veta om amning
Amningsförtvivlan och amningspress
Nytt barn, ny amning
Vi har fått en baby! Amningsdagbok, del 1
Vi har fått en baby! Amningsdagbok, del 2
Vi har fått en baby! Amningsdagbok, del 3
Vi har fått en baby! Amningsdagbok, del 4
Vi har fått en baby! Amningsdagbok, del 5
Empati kan inte ersätta amningskunskap
Jag störde mig på ammande mammor
Varför jag ammar ett barn som inte är bebis
Video: Därför ammar jag min tvååring (2 min)
Två barn vid bröstet! Om att amma syskon i olika åldrar
Trebarnsmamman Lisen ammade på stranden: ”Ingen sa någonting”
Som alltid ett härligt och väl genomarbetat inlägg! Det är en fröjd att läsa! Jag hittade hit innan min dotter föddes i december och hela familjen har haft otroligt stort stöd genom texter och filmer du lagt upp!
Nu är det i princip bara liggamning som gäller men hela amningsresan har varit härlig!
Tack!
Underbart med så fin respons. Tack, nu fick jag en extra dos energi :-).
Åh Lisen! Tack för detta ❤️
Hej mycket intressant läsning och jag har oxå kollat på de andra videofilmerna du rekommenderar gällande barnets första amning! Har upptäckt att om man söker på ”breast crawl” på Youtube kommer det upp massor med videos på detta. så det är ett tips! 🙂
Har 2 barn sen innan båda med mycket jobbiga amningar bakom mig. Har blivit stressad på förlossningen av olika anledningar att amma fort vilket lett till att barnen inte fått ta sin tid vid bröstet och tagit dåligt tag. det har lett till sår, infektioner, svamp och mjölkstockningar i flertal… många månader med smärta och många besök till amningsmottagning men har trots allt fått amningen att bli problemfri och barnen har alltid fått den mjölk de behövt och velat ha. Så trots allt ändå lyckade amningar!
Nu väntar jag snart nummer 3 å är fast besluten att slippa alla problem och att bebis ska få den tid som behövs utan forsering till bröstet. Tror det kan hjälpa till att få ett bra tag om bröstet från början.
Har dock lite funderingar. Vad har du hört om placeringen av bebis? Spelar det ingen roll eller är det fördelaktigt att placera barnet på mammans mage med brösten ovanför huvudet eller på mammans bröstkorg? I videon the magical hour säger de att barnet som krypa framåt men sa Kristin Svensson något om det? min barnmorska så att det är mer naturligt att barnet kryper bakåt än framåt. I den videon säger de oxå att händerna inte ska torkas av, hur viktigt är det tror du? Har inte lyckats hitta någon mer information om det.
Hur ska man tänka med kommande amningar första veckan? ska barnet då oxå krypa fram till bröstet eller räcker de att barnet fått göra denna ”krypning” 1 gång?
otroligt tacksam om du kan dela dina tankar och erfarenheter då jag verkligen vill få det att fungera! Ha det gott och fortsätt med ditt fina arbeta på bloggen! Superbra! 🙂
Tack för din kommentar! Jag har nog inte svaren på frågorna – ber att få återkomma snart när jag efterforskat lite :-).
Vore guld värt! 🙂 Tack för ditt svar!
Hej igen!
Jag vidarebefordrade dina frågor om ”magiska timmen” till Kristin Svensson på Karolinska institutet. Det är samma Kristin som är intervjuad i blogginlägg och i den tillhörande videon. Hon svarar så här:
”Hej, så bra du hör av dig om dina funderingar.”
Fråga: ”Vad har du hört om placeringen av bebis? Spelar det ingen roll eller är det fördelaktigt att placera barnet på mammans mage med brösten ovanför huvudet eller på mammans bröstkorg?
Svar: ”Oftast är det fördelaktigast för både mamman och barnet att barnet ligger högre upp mot din bröstkorg, dels för att det oftast går att se barnet bättre så ni kan hälsa på varandra när barnet börjar öppna ögonen och dels för att barnet blir mer upprätt så det är lättare att andas och att du också ser att barnet har näsan fri. Ibland kan navelsträngen vara kort så att barnet inte når upp men då kan man försiktigt lyfta barnet högre upp när den är klippt. En lagom höjd brukar ofta vara att man kan lukta och pussa barnet på huvudet.”
Fråga: I videon the magical hour säger de att barnet som krypa framåt. Min barnmorska så att det är mer naturligt att barnet kryper bakåt än framåt.
Svar: ”Ja, många barn brukar ta sig bakåt och man kan undra hur de vet att det finns ett bröst där, så det kanske bli spännande att se vad din bäbis gör.”
Fråga: I den videon säger de oxå att händerna inte ska torkas av, hur viktigt är det? Har inte lyckats hitta någon mer information om det.
Svar: ”Inte jag heller. Det kan vara så att man tänker här att man inte ska störa barnet så mycket. Däremot att det viktigt att torka av barnets kropp och huvud direkt när de kommer ut så att de inte bli avkylda i onödan.”
Fråga: Hur ska man tänka med kommande amningar första veckan? Ska barnet då också krypa fram till bröstet eller räcker de att barnet fått göra denna ”krypning” en gång?
Svar: ”Oftast tar barnen bröstet bra när de fått göra det första timmen. Men alla barn suger inte första timmen utan en del somnar och ibland händer det att man måste separera mamman och barnet av olika anledningar för en kortare eller lite längre tid. Då är det toppen att fortsätt göra på detta sätt när man möts igen, att barnet får söka sig till bröstet för att stimulera till att barnet gapar stort.”
Sedan tipsar Kristin Svensson också om att ta hjälp av Amningshjälpen eller en amningsmottagning om du behöver! Du kan ringa Amningshjälpen när som helst. Du ringa samma dag som du fött, om du vill. Eller även före födseln! Lycka till!!
Stort tack och hälsa till Kristin också!?? Hoppas allt går superbra! Du gör ett kanonjobb med denna blogg!
Jag har en annan fråga som inte riktig hör till denna artikel men det pratas en hel del om mammor som ammar men där mjölken sinar trots amning ofta. Vad kan detta bero på? Kosten mammorna äter? Att bebisen inte ammar effektivt eller finns det fysiologiska faktorer som kan göra att mjölken sinar?
Hej!
Jag ska hälsa! Nu är jag ingen certifierad rådgivare och kan bara berättat det som jag har snappat upp under årens lopp:
Att mjölken upplevs sina kan till exempel bero på:
* Att det just är en upplevelse, som kanske inte stämmer till fullo med verkligheten. Brösten blir till exempel mjukare efter en tid, det okynnessprutar mindre (om man haft mycket av det i början) och bebisen börjar kanske stöka vid bröstet, vilket är vanligt i perioder utan att något är fel. Börjar man då ge lite ersättning är det lätt hänt att mjölken faktiskt minskar. Och så får man ”bekräftelse” på att mjölken inte räckte, fastän det inte riktigt var hela sanningen.
* Mjölken kan minska om man ammar glest och med en icke optimal teknik. Med ett stort och bra tag om bröstet får barnet ut mesta möjliga mängd vid varje amning.
* Amningsnapp kan hejda mjölkflödet, vilket i sin tur kan dämpa mjölkproduktionen.
* Mjölken kan minska om man försöker avleda barnet från bröstet titt som tätt, kanske för att någon sagt att man inte bör amma för ofta. Man kanske avleder med napp, vaggning i famnen, barnvagnspromenader mm. Då finns risken att mjölkproduktionen börjar sacka efter. Att börja amma mer intensivt igen kan ökar produktionen, men alla kanske inte förstår att det behövs. Eller ens vill göra det.
* Det kan finnas fysiska och anatomiska orsaker till en ej optimal amningsteknik vilket i sin tur kan göra att mjölken inte ökar på önskvärt sätt. Kort tungband är en sådan orsak, till exempel.
* Maten som den ammande påverkar inte mjölkmängden, enligt experterna.
* Allergi, till exempel mjölkproteinallergi, hos barnet kan göra att viktuppgången sackar efter och detta kan tolkas som om mjölk ”saknas”.
Tack för utförligt svar ! ??
Hej! Väntar mitt första barn och längtar så efter att få amma.
Är jätteglad att ja hittade in på din sida i god tid så jag hinner snappa upp massa bra o viktigt information.
Lite tankar jag fick när jag tittade på ”den magiska timmen” är att man säger att man inte ska störa barnet.
Hur går man tillväga när moderkakan ska lossna och navelsträng ska klippas?
Lite längre in i klippet ser man att du fått på dig nätbyxor. Hur går man tillväga för att störa barnet så lite som möjligt under den här processen?
Jag vill gärna ha sen avnavlig ( inte helt påläst hur det går till än)
Tar man på barnet blöja under den här timmen?
Är personalen insatt i detta eller är det något man måste be om vid förlossningen, att dom ska låta mig o barner få den magiska timmen?
Mångs frågor som jag hoppas du vill svara på!
Mvh Angelie
Hej!
Tack för dina rader och för att du tittat in på min sida! 🙂
Jag kan faktiskt inte svara på dina frågor, tyvärr. För jag vet inte riktigt hur rutinerna är. Och jag minns inte hur det gått till i mitt eget fall :-D.
Jag har faktiskt funderat själv några gånger över exakt det du frågar efter. Men när jag söker i minnet är det rätt blankt. Jag antar att man är duktigt trött och påverkad av diverse kroppsegna substanser efter födsel och att man därför inte tänker på alla detaljer. Man har liksom bara det där lilla knytet för ögonen.
Om du inte har möjlighet att fråga någon barnmorska direkt, i förväg, finns grupper på nätet där du säkerligen kan få bra svar på dina frågor. T ex Facebookgrupperna Amningshjälpens slutna grupp, Amningshjälpens Rådgivningsgrupp samt en grupp som heter Sen avnavling… (den heter något mer också, är inte exakt säker på hela gruppnamnet, men du hittar det om du söker). Jag ska se om jag kan få en expert att svara också. Lägger in svaret här i så fall.
Grattis till kommande bebisen! Och om du skulle ha lust, berätta gärna senare hur det gick och hur man gjorde med moderkakan osv :-).
Ps från Lisen. Blöja tar man inte i regel på, det tror jag inte. Och personalen SKA känna till detta med hud mot hud och första timmen, enligt vad jag har förstått. Däremot om de har någon fördjupad kunskap, det varierar säkert väldigt mycket från person till person. Det är kanske en god ide att nämna detta i förlossningsbrevet? Att du vill ha en ostörd första timme om det inte finns medicinska skäl till något annat.