AMNINGSRÅD. Är det här ett bra råd, tro? Emellanåt får ammande föräldrar det här rådet från vården eller från annat håll:
”Amma max 15 minuter per bröst. Efter 15 minuter kommer ändå ingen mer mjölk.”
Ibland säger man 20 minuter istället för 15. Ibland yttras samma typ av råd på det här viset:
”Amma inte mer än 15 minuter per bröst, annars blir det onödigt slitage på bröstvårtorna och du kan få sår.”
I ett tidigare blogginlägg skrev jag om det ibland tveksamma rådet att amma på samma bröst två gånger på raken, närmare bestämt att ”börja med det bröst man avslutade med sist för att bebisen ska komma åt den feta mjölken”, som det motiveras. Nu gäller det alltså råd om att tidsbegränsa amningen. Bra eller dåligt? I det här blogginlägget är jag skeptiskt inställd, även om det såklart alltid kan finnas situationer där ett råd som är dåligt för en kan vara bra för en annan i en viss situation. Läs mer här nedan!
Till min hjälp att reda ut detta har jag Mia Westlund, barnmorska och internationellt certifierad amningsrådgivare, IBCLC. Ni kan lita på att ni får bra information av henne, för IBCLC-rådgivare är bland de mest kunniga och utbildade i världen vad gäller amning. I Sverige finns endast ett 30-tal.
Vad kan då vara problematiskt med amningsrådet ”max 15 minuter per bröst” – eller att ange andra exakta tidsangivelser för hur länge ett amningstillfälle får pågå?
Ja, det viktigaste är nog att detta råd, när det yttras, stundtals tycks baseras på ett eller flera missförstånd om amning. Det är i alla fall min uppfattning. Så här:
Några missförstånd om amning
- Att all amning är samma som att bebisen äter/dricker och får näring och energi. Det vill säga att amning innebär att det kontinuerligt rinner mjölk från bröstet och ner i bebisens mage. Så behöver det inte alls vara! Amning kan ske utan mjölkflöde, eller med ett väldigt litet mjölkflöde, påpekar amningsexperten Mia Westlund. Bebisen kan suga utan större mjölkflöde när den jobbar på att ”snutta igång” mjölken i bröstet. Eller när mjölkflödet har lugnat ned sig en stund senare. Hur mycket mjölk som kommer kan gå och upp och ner under en amningsstund, oavsett om stunden är en kvart eller kortare eller längre. Ett barn kan dessutom vilja suga/snutta för närhet, mys, tröst, smärtlindring eller för hjälp med att komma till ro. För att veta hur man märker att barnet får i sig mjölk under amning, läs denna text: Byta bröst – ett sätt att öka mjölkproduktionen.
- Att amningstekniken – hur man håller i barnet, barnets tag om bröstet med mera – inte spelar någon roll för mängden mjölk under ett amningstillfälle. Det kan visst spela roll! Med en fungerande amningsteknik kan mycket mjölk komma ut. Mjölken får chans att flöda obehindrat, så att säga. Tips om amningsteknik finns här, här och här.
- Att brösten har en begränsad mjölkmängd per amningsomgång. Nej, så är det inte! Visst kommer det kanske inte några enorma mängder mjölk efter en kvarts hyfsat effektiv amning på båda bröst. Men det kommer ändå något! Och mjölk nytillverkas hela tiden i brösten! Det är därför som amningsrådgivare talar sig varma för möjligheten att byta bröst flera gånger efter varandra, i syfte att öka mjölkmängden. Switch nursing kallas det på engelska. Mer information finns i tidigare nämnd text om att byta bröst för att öka mjölkmängden.
Möjliga risker med 15-minutersrådet
- Barnet får för lite bröstmjölk i sig för att föräldern avbryter amningen i förtid ”bara för att”. Som grundregel ska man helst inte avbryta ett barn som ammar aktivt och får i sig mjölk, säger amningsexperten Mia Westlund. Blir man för upptagen med att titta på klockan kan man missa att iaktta sin bebis beteende vid bröstet.
- Föräldern blir stressad. Regler, inte minst sådana som gäller tid, har en tendens att skapa stress. Och stress och amning är inte bästa vänner. Stress kan fördröja utdrivningsreflexen, alltså den mekanism som ser till att mjölk kommer ut ur bröstet.
Hur ska man göra istället, då?
Det enkla svaret är: Amma på. När du vill och så länge du och barnet vill. Amningsexperternas rekommendation är att amma fritt, det vill säga på bebisens signaler.
Men om barnet ändå verkar behöva mer i magen, då? Eller om barnet är nyfött och man vill vara säker på att det får mycket mjölk i sig?
”Titta på barnet, inte på klockan”, säger Mia Westlund.
Med andra ord:
Lär dig känna igen tecknen att barnet sväljer och mycket mjölk hamnar i bebismagen. Ett tecken på att mjölköverföring sker kan vara att man hör svälj-ljud, som i videon här till exempel:
Aktivt sväljande och sugande kan pågå i allt från några sekunder till ett antal minuter åt gången. När flödet lugnar ned sig och mjölken alltså börjar rinna långsammare och i mindre mängd märks det också på barnets sugande. Sugandet blir mindre kraftfullt och mer oregelbundet. Svälj-ljud kommer glesare och glesare. Det kallas att bebisen ”eftersuger”.
Det är i det skedet som man kan byta till det andra bröstet som nämndes tidigare – om man vill och bebisen verkar behöva det.
När man byter bröst vid amning kan man få igång ett nytt flöde på det andra bröstet. Och när flödet har lugnat ned sig där, då kan man byta tillbaka till det första bröstet igen.
Man måste alltså inte göra så. Men vill man öka mjölkmängden och få ytterligare en liten portion mjölk i bebisens mage är det ett välkänt effektivt sätt. Vill man öka mjölkproduktionen och få ut mer mjölk i stunden kan med fördel också göra bröstkompressioner i det läge när mjölkflödet lugnar ned sig.
Se även: Aktiv amning, 4 knep för mer mjölk i bebismagen (7 min).
En del, såvitt jag kan se i föräldragrupper på nätet, verkar få tips om att amma 2×15 minuter eller 2×20 minuter och sedan ge ersättning, om tilläggsmatning anses behövas.
Men det finns alternativa sätt att göra vid tilläggsmatning – i synnerhet om man vill värna om amningen och vill minska risken att ersättning på sikt konkurrerar ut amningen. Som att göra bröstkompressioner under amning och fortsätta att amma även efter att man gett lite tillägg. För konkreta exempel på strategier, se blogginlägget Tillbaka till helamning – expertens bästa tips.
En del som tycker att amningen gör ont i början kan få rådet av vården att tidsbegränsa amningen. Vårdpersonal kan säga att amningen ska begränsas till ett visst antal minuter per bröst för att ”skona brösten så att det inte blir sår”.
Men hur ska man göra då, om det gör väldigt ont att amma i början? Mia Westlund, barnmorska, hjälpmamma i Amningshjälpen och certifierad amningsrådgivare, råder så här:
”Gör det väldigt, väldigt, ont när du ammar, avbryt när bebisen gått från att svälja aktivt till att eftersuga. För många kan eftersugandet upplevas som mer smärtsamt än det aktiva sugandet då det kommer mjölk.”
Mia Westlund förklarar vidare:
”Jag upplever att föräldrar ofta tycker att amningen gör mindre ont när det finns ett mjölkflöde. De allra första dagarna kommer det ju väldigt små mängder mjölk, råmjölk. Men när den mogna mjölken ’rinner till’ upplever en del att det ökade flödet gör att amningen känns bättre”, säger Mia Westlund.
Har du avbrutit vid ”eftersugandet” och känner att du måste få en stunds paus – pröva att låta barnet suga på ett finger en stund. Du eller någon annan kan också vagga barnet i famnen i några minuter, tipsar Mia Westlund. Sedan, om det känns ok, kan du erbjuda det andra bröstet. Även där kan du avbryta, om du vill, när bebisen övergår till att eftersuga.
Och det finns inget som säger att tidsbegränsning av amningen de första dagarna nödvändigtvis förebygger sår, fortsätter Mia Westlund. Sår är oftast ett tecken på att amningstekniken behöver förbättras och att barnet behöver gapa större om bröstet.
Hur många minuter som barnet ammar per gång har mindre betydelse i sammanhanget.
Sår kan för övrigt läka även om man fortsätter att amma – om barnet får hjälp att ta ett större tag om bröstet. Det är alltså inget måste att göra uppehåll i amningen och handmjölka eller pumpa under en tid om sår väl har uppstått.
”Men känner du att amningen känns outhärdlig är det klart att du kan tidsbegränsa om du vill. Och du kan avlasta genom att handmjölka om det gör väldigt ont. De första dagarna kan du handmjölka mellan varven och ge bebisen din råmjölk på sked, till exempel. Och amma när du kan och orkar”, säger Mia Westlund.
”Att avlasta genom att handmjölka och ge mjölken till barnet på kopp eller sked kan du för övrigt göra när som helst under amningsperioden, inte bara de första dagarna”, tillägger hon.
Se även: När det gör ont att amma. Där har jag intervjuat amningsrådgivaren Susanne Gräslund om smärta vid amning.
Ibland ges rådet ”Amma bara 15 minuter per bröst” utifrån argumentet: ”Bebisar får inte amma för länge, för då tröttar de ut sig och tappar mer energi än de får”.
Även detta påstående kan det finnas skäl att vara skeptisk till, enligt amningsexperterna. Det här med amning och energiåtgång tar jag upp i nästa blogginlägg!
Stort tack till barnmorskan, hjälpmamman och amningrådgivaren Mia Westlund samt till barnsjuksköterskan Nina Verazain för er hjälp med att läsa och faktagranska detta blogginlägg!
Om amning på babybaby.se:
Amma eller pumpa på jobbet – här är dina rättigheter
Pumptips till dig som ammar och jobbar
Byta bröst – ett sätt att öka mjölkproduktionen
Lista: De fem mest förvirrande sakerna om amning (och hur man begriper sig på dem)
Video: Bebis hittar bröstet på egen hand efter födseln (19 min)
Video om amningsteknik (11 min)
Video on breastfeeding technique (11 min)
Video: Tillbakalutad amning, ”laid back” (11 min)
Bildserie: Bra position och stort tag
17 supertrick när bebisen amningsstrejkar
Video: Aktiv amning, 4 knep för mer mjölk i bebismagen (7 min)
Kvällsoro, maratonamning och magknip: 17 akut-tips!
22 skäl att läsa på om amning innan du får barn
Video: Den första bröstmjölken (10 min)
Video: Bröstkompressioner (2 min)
Video: Hamburgergreppet (3 min)
Video: Nyfödd sväljer bröstmjölk (2 min)
Amning och ont i ryggen – mina åtta bästa tips för skönare amning
Video: Toa-amning (amning the true story, 1)
Tillbaka till helamning – expertens bästa tips
Amma mer och tilläggsmata mindre – här hittar du pepp och supertips
Caroline: ”Så började vi helamma igen”
Därför ammar vi ute – och inte alltid med stil
Amningsbilder som ljuger
Stöd Amningshjälpen
Jag har fått ett fint pris, Bröstpriset 2016!
Därför älskar jag amningsmottagningen
Tänk på detta, BB och BVC!
Glädje och ilska på amningskonferens
Amningskurs till alla som vill!
Varför stressen i förlossningsvården pajar amningen – och varför detta är viktigt
Nyblivna föräldern Maria om amning i förlossningskrisen: Jag grät av stress
Serie om tveksamma amningsråd:
Amma max 15 minuter per bröst – bra amningsråd?
Amma på samma bröst två gånger på raken – bra amningsråd?
Kan amning ta för mycket energi av barnet? Expert: Nej!
Serie om vanliga ”jobbiga grejer” vid amning:
När bebisen vill amma precis jämt (jobbiga grejer vid amning, del 1)
Sprängfyllda och läckande bröst (jobbiga grejer vid amning, del 2)
När det gör ont att amma (jobbiga grejer vid amning, del 3)
När bebisen favoriserar ett bröst (jobbiga grejer vid amning, del 4)
När bebisen amningsstrejkar (jobbiga grejer vid amning, del 5)
Intervjuserie om att föda barn och amma ”förr”:
Ulva, om att amma 1949
Linnéa, om att amma 1947
Norah, om att amma 1973
Nancy, om att amma 1955
Inga, om att amma 1968
Mamma, om att amma 1973
Om mina egna erfarenheter av amning:
Det hade jag velat veta om amning
Amningsförtvivlan och amningspress
Nytt barn, ny amning
Vi har fått en baby! Amningsdagbok, del 1
Vi har fått en baby! Amningsdagbok, del 2
Vi har fått en baby! Amningsdagbok, del 3
Vi har fått en baby! Amningsdagbok, del 4
Vi har fått en baby! Amningsdagbok, del 5
Empati kan inte ersätta amningskunskap
Jag störde mig på ammande mammor
Varför jag ammar ett barn som inte är bebis
Video: Därför ammar jag min tvååring (2 min)
Två barn vid bröstet! Om att amma syskon i olika åldrar
Trebarnsmamman Lisen ammade på stranden: ”Ingen sa någonting”
Alltså jag är så glad att vi inte haft problem med amningen för det verkar finnas så mycket konstiga ”råd” ?
Ja, detta råd har jag hört. Jag hörde detta hos bvc när jag fött min son för ca 1,5år sedan. Jag hade problem med att helamma, det blev delamming och ersättning. Jag var förtvivlad varje gång vi var hos bvc och skulle väga honom. Kände att jag inte fick någon hjälp från sköterskorna där, inte kände jag till något om amningsexperter eller mottagningar heller. Det slutade med att han ratade mina bröst och vill endast flaskmatas. Är fortfarande känslomässig och ledsen över att jag inte kunde helamma honom.
Men genom din blogg nu så känner jag att jag har fått kunskap och knep för att helamma till nästa barn. Tack!
Jag rekommenderar nu alla mina vänner (som vill amma) att få in kunskap om amning och besöka din blogg.
Ps. Det var ingen heller som nämnde att min sons korta tungband kan ha ställt till det med amningen, det läste jag om här på bloggen!