AMNING. Pang! Febern slår till. Du känner dig ruggig. Ena bröstet ömmar. Efter några timmar eller någon dag ser du kanske ett flammigt rött område där det ömma sitter. Du har drabbats av det som händer såväl människor som kor och grisar titt som tätt – du har fått mjölkstockning.
”De goda nyheterna är att du sällan är så sjuk som du känner dig – och att det inte är farligt.”
Det säger Ann Tiits, barnmorska och internationellt certifierad amningsrådgivare (IBCLC) vid Mama Mia Söder och Amsaks amningsmottagning i Stockholm.
Här tar jag hjälp av Ann Tiits för att berätta om mjölkstockning: Vad det är, vad man kan göra för att lindra besvären och vad som kan hjälpa om barnet ”konstrar” vid bröstet vid mjölkstockning. Jag kommer också lägga in några egna erfarenheter.
Jag kommer även att ta upp så kallade white spots, pyttesmå vita ”bröstmjölksproppar” som kan orsaka mjölkstockning – jag har själv råkat ut för det ett par gånger.
Vad är mjölkstockning?
Mjölkstockning är egentligen är ett samlingsnamn för flera närbesläktade tillstånd, säger Ann Tiits.
De gemensamma nämnarna är ett eller flera av dessa symptom:
- Det känns som en knöl, eller flera knölar, i bröstet.
- Bröstet är varmt och kanske svullet och rött (till exempel som bröstet till höger på bilden ovan).
- Det gör ont i bröstet, som vid ett blåmärke.
- Det kan göra ont vid amning.
- Man kan få feber, till och med frossa.
- Man kan ha ont i kroppen och i huvudet, som vid influensa.
- Det ammande barnet kan – tillfälligt! – vara mer ovilligt att amma från det drabbade bröstet. Det är ofta för att mjölkflödet är lite långsammare än det brukar vara.
- Mjölkstockning drabbar oftast bara ett bröst åt gången.
- Ofta, men inte alltid, sitter det onda området på bröstets undersida eller utsida.
Obs! Är det bara några dagar efter födseln är sannolikheten stor att du inte har mjölkstockning utan istället upplever det väldigt vanliga och helt ofarliga tillståndet mjölkstas.
Varför har jag fått mjölkstockning?
Jag tror att det är jättebra att få hjälp att fatta vad som sker vid mjölkstockning och varför. Då förstår man, om/när man drabbas, att man inte är sjuk på något farligt sätt och att det går över. Så här kommer en förhoppningsvis begriplig förklaring:
Ibland kan mjölkstockning orsakas av bakterier som har tagit sig in i bröstet och gett upphov till en infektion, men oftast handlar detta inte om bakterier. Det vanligaste är istället att mjölkstockningen är en jobbig men ofarlig inflammation. Orsaken till inflammationen kan vara att man under den senaste tiden har ammat mer sällan än man brukar göra. Eller att man haft en för tajt behå på sig.
Hur hänger det ihop, då?
Jo: En klädsel som trycker mot bröstvävnaden, eller längre uppehåll än vanligt mellan amningstillfällena, kan göra att mjölkflödet i bröstet stoppas upp i viss mån. Det blir ett högre mjölktryck i bröstet. Närmare bestämt stiger trycket i mjölkgångarna, de tunna kanaler som mjölken rinner i.
Det är lite som om du klämmer åt med handen om trädgårdsslangen när vattnet är på. Det kommer att bli ett ökat vattentryck i slangen bakom det strypta stället.
När du släpper greppet om vattenslangen börjar vattnet flöda som vanligt igen – ingen fara skedd. Men så funkar det inte alltid i ett bröst. Mjölkgångar är sköra. Blir trycket för högt kommer mjölk att sippra ut genom små hål i mjölkgångens väggar och ut i fettvävnaden.
Bröstmjölk ska vara i mjölkgångarna – inte i vävnaden. Kroppen gillar inte att saker är på fel ställe, så kroppen reagerar på läckaget – och så blir det en inflammation. Detta är kroppens sätt att ta hand om den läckta mjölken och avlägsna den så snabbt det går. Det är denna ”städprocess” i bröstet, med de vita blodkropparna som städgeneraler, som får en att känna sig sjuk.
Mjölk som har trängt ut i fettvävnaden kan inte ”sugas tillbaka” eller tvingas tillbaka in i mjölkgången igen. Det är fysiologiskt omöjligt – har den väl kommit ut kan den inte komma in igen.
Ann Tiits liknar en mjölkstockning vid att stuka foten eller ramla och få ett blåmärke.
”Då går ju blodkärl sönder. Blod hamnar runtomkring i vävnaden. Utåt syns en rodnad, senare syns ett blåmärke. Det blir ömt. Men efter ett tag tar ju kroppen hand om blodet och ser till att det försvinner från vävnaden” säger Ann Tiits och fortsätter:
”Den processen kan ta upp till en vecka. Och det är ungefär likadant, det som händer i bröstet när du får mjölkstockning.”
Felsök vid mjölkstockning!
Det kanske allra viktigaste för en själv om man drabbats, säger Ann Tiits, är att försöka klura ut varför man fick mjölkstockning.
”Jag kanske har låtit bli att amma på ett av brösten under en hel natt eller haft kläder som har tryckt på bröstet. Jag kanske har börjat med ersättning, välling eller fast föda och därmed ammat mindre”, säger Ann Tiits.
”Hittar jag svaret där vet jag att det kommer att gå över inom några dagar. Jag vet då också bättre hur jag kan undvika att det händer igen.”
Skäl till mjölkstockning – ett exempel
Själv fick jag min första mjölkstockning när den lille på bilden ovan var tre månader gammal, snorig och förkyld.
Min sambo och jag gick på bröllop, bebisen hängde med och så – boom! Febern slog till på kvällen. Det var lite som vid influensa.
På natten märkte jag att en punkt på höger bröst ömmade. Det var lite knöligt under huden. Dagen därpå kände jag mig sänkt av feber. Då upptäckte jag också början till en rodnad på bröstet.
Det tog tre dagar innan febern vände ned ordentligt och jag slutade att frysa och känna mig sjuk. Det tog ytterligare några dagar innan rodnaden bleknade och någon vecka innan den lilla knöl som blivit i bröstet på grund av inflammationen helt försvann.
Jag insåg, i samtal med amningsmottagningen på mitt sjukhus, att det var lillens förkylning som varit boven i dramat. Det hade gjort att han hade ammat mindre än annars under ett par dagars tid. Jag hade också precis slutat att pumpa och donera bröstmjölk till mitt sjukhus och hade inte riktigt fattat att det är viktigt att trappa ned på pumpandet långsamt för inte riskera mjölkstockning.
Fler möjliga orsaker till mjölkstockning
- Barnet ligger i lite fel vinkel vid bröstet eller har inte ett tillräckligt stort tag om bröstet. Då kan bröstvårtan bli klämd och mjölkflödet stoppas upp. Här finns video och bildserie om tag och vinkel.
- Överproduktion av bröstmjölk. Läs mer här.
- Stress och smärta, som i sin tur kan verka hämmande på utdrivningsreflexen, den mekanism som gör att mjölk kommer ut ur bröstet vid amning.
- White spots, mer om det nedan.
- Introduktion av ersättning. Om man byter ut amningsmålen för snabbt kan man få mjölkstockning.
- Pumpande. Den som ammar fullt och börjar pumpa kan få mjölkstockning eftersom pumpen, för vissa, inte tar ut mjölken lika effektivt som amning gör.
- Amningsavslut, att sluta med amningen tvärt.
Källor: 1177 om mjölkstockning samt Ann Tiits.
Vad kan man göra själv?
Man kan göra en hel del för att lindra besvär vid mjölkstockning:
- Ta recepfria smärtstillande vid behov. I AMSAK:s vårdprogram för bröstkomplikationer, på sidan 54, ges förslag på dosering och preparat. Vårdprogrammet är utformat av amningsspecialister inom sjukvården, bland dem Ann Tiits, som stöd till sjukvårdspersonal. Kapitlet om mjölkstockning/mastit börjar på sidan 50.
- Amma på båda brösten, inte minst på det ”stockade” bröstet. Prova olika ställningar. Amma gärna hud mot hud. Mjölkstockningens svullnad kan göra att mjölken får lite svårare än vanligt att komma ut. Därför är det bra att amma ofta.
- Vill du amma mer än barnet vill, prova gärna att mjuka upp bröstet och pumpa eller handmjölka ur lite emellanåt för att lätta på trycket. Här finns bildserie om hur du kan handmjölka. Jag gjorde denna video när jag själv hade mjölkstockning och ville visa hur man kan göra för att ”mjölka ur”. Jag upplever själv att varmt bad + handmjölkning lindrar vid mjölkstockning. Men så älskar jag att bada varmt också, särskilt när jag känner mig sjuk!
- Om bröstet är väldigt svullet och det är svårt att få ut mjölk kan du testa detta i duschen eller badet (om det känns bra): Bara rikta duschen en stund mot det svullna bröstet. Det kan få mjölken att börja droppa eller rinna efter några minuter.
- Massera inte. Om du är hårdhänt mot bröstet kan du förvärra det hela i värsta fall. Lätta strykningar går bra.
- Vila och ta det lugnt.
Källor: 1177 Vårdguiden, Amsaks ”Bröstkomplikationer i samband med amning”, Amningshjälpen, Ann Tiits.
När behövs läkemedel/sjukvård?
Ofta vid mjölkstockning, säger Ann Tiits, kan man behöva smärtlindring, som receptfria preparat med paracetamol. I övrigt är läkemedel, inklusive antibiotika, för det mesta onödiga. Men det finns några omständigheter när det är läge att kontakta vården och eventuellt få behandling med läkemedel.
Till exempel ska du kontakta sjukvården om det ännu inte gått fem veckor sedan du födde barn och du har feber. Febern kan vara ett symptom på livmoderinflammation. Det är inte alltid lätt att veta var febern kommer ifrån.
Ta även kontakt med vården om det ännu inte har gått fem veckor sedan födseln och du har feber och har eller har haft såriga bröstvårtor.
Har du haft sår kan du, via såren, ha fått in bakterier i bröstet som sedan stannat kvar och vuxit till sig. Har du bakterier i bröstet kan du behöva antibiotika. Kontakta sjukvården om du får mjölkstockningssymptom under de första fem veckorna!
Det är också bra att ta kontakt med vården om besvären inte vill ge med sig. Runt dag tre vid mjölkstockning bör det åtminstone börja vända, säger Ann Tiits. Febern bör åtminstone ha börjat gå ned då. Känner du dig fortfarande inte bättre efter tre-fyra dagar, prata med någon medicinskt kunnig. Det gäller särskilt om du inte förstår orsaken till mjölkstockningen eller om du misstänker en bakterieinfektion.
En knöl som inte vill ge med sig bör också undersökas, även om den inte gör ont. Vänd dig i så fall till en amningsmottagning eller till en vårdcentral.
Det är också bra att veta att mjölkstockning är ovanligt under de första tio dagarna efter födseln. Knöliga och ömma bröst handlar då oftast om det ofarliga tillståndet mjölkstas, som uppstår när den mogna bröstmjölken ”rinner till”. Det sker vanligen runt dag 3-5.
Varför konstrar barnet?
Ibland vill barnet under pågående mjölkstockning inte amma från det drabbade bröstet. Varför?
Detta är inte helt ovanligt, säger Ann Tiits. Hon förklarar att mjölken kan smaka lite annorlunda vid mjölkstockning. Det är dock viktigt att veta att det inte finns något farligt i att låta barnet amma vid mjölkstockning, inte ens om en odling visar på bakterier.
Barnet kan också ”amningsvägra” för att mjölkflödet under pågående mjölkstockning ofta är lite långsammare, säger Ann Tiits och tipsar:
”Vill inte barnet ta bröstet, amma på det andra bröstet istället. Handmjölka eller pumpa från det stockade bröstet och se om det kommer ut någon mjölk på det sättet. Om det inte heller funkar, ta en paus med stockade bröstet. Flödet kommer att komma igång igen. Men det kan vara svårt när bröstet är väldigt svullet.”
Så det är ingen katastrof om man inte kan amma från det stockade bröstet hela tiden?
”Det är bäst om man kan lätta på trycket i det stockade bröstet genom att amma, pumpa eller handmjölka.”
”Men går det verkligen inte, ta en paus. Man kan vänta i många timmar om det behövs. Ibland gör det bara ondare av att försöka pumpa eller handmjölka. Då kan det vara bättre att låta bröstet vila.”
Här finns tips vid amningsvägran: 17 supertrick när bebisen amningsstrejkar. Jag skrev texten utan mjölkstockning i åtanke, men tipsen borde kunna prövas även om bebisen ”konstrar” vid mjölkstockning. Jag förväntar mig inte att den med 39-40 graders feber ska studsa runt i vardagsrummet och amma i bärsjal (ett av tipsen), men det finns andra tips i blogginlägget som nog kan funka bättre.
Går mjölkproduktionen ner?
Ja. Generellt sett minskar mjölkproduktionen vid mjölkstockning. Men det är tillfälligt!
”Kroppen är snäll”, säger Ann Tiits och fortsätter:
”Kroppen kan öka och minska sin mjölkproduktion under hela amningsperioden. Blir det en tillfällig svacka på grund av en mjölkstockning jobbar du och barnet snabbt upp produktionen igen när barnet vill amma som vanligt igen.”
Hur snabbt kan det gå?
”Det kan gå på några dagar eller en vecka.”
Andra tips vid mjölkstockning:
Här finns en text på engelska, från den trovärdiga amningssajten KellyMom, om mjölkstockning.
Här skriver 1177 Vårdguiden om mjölkstockning.
Vissa ammande har problem med upprepade mjölkstockningar (mastiter). En del tycker sig blir hjälpta av att äta specialprocessade havreflingor, SPC-flakes. Sådana flingor finns att köpa på apotek, till exempel. De uppges stimulera produktionen av kroppens eget protein antisekretisk faktor, AF, som i sin tur har en anti-inflammatorisk och vätskereglerande effekt. Amningsexperterna i Amsak skriver i sitt vårdprogram på sidan 55:
”AF har i en mindre studie visats kunna förebygga mastit. /…/ Studien är liten varför man bör vara försiktig med att generalisera resultaten. I klinisk verksamhet har man dock mycket god erfarenhet av att behandla med detta hos kvinnor med upprepade mastiter.”
På enkel svenska: Det finns inte mycket forskning som visar att specialprocessad havre fungerar mot mjölkstockning. Så man kan inte säga säkert att det har effekt. Men ute på mottagningar, i kontakten med patienter, upplever vårdanställda att detta kan hjälpa patienter med upprepade mjölkstockningar.
White spots, vita ”proppar”
En förhållandevis ovanlig, men ändå förekommande, orsak till mjölkstockning är så kallade white spots. De syns som en pytteliten vit eller ljusgul prick på bröstvårtan, se ett exempel ovan.
En del ammande tycks vara mer benägna att få dessa prickar än andra, varför är oklart. White spots beskrivs som mjölkrester som stelnat till och bildat en kompakt pytteliten propp.
Proppen kan täppa till mynningen på en mjölkgång och stoppa upp flödet så att bröstet blir inflammerat. Har du mjölkstockningssymptom och har en liten vit prick på bröstet som gör ont vid beröring och amning kan det alltså vara detta som ställer till det.
Ibland kan pricken snarare vara en blåsa, en så kallad milk blister. Då har mynningen på en mjölkgången blivit övervuxen med hud som det fastnat mjölk under. Även det kan stoppa upp mjölkflödet och ge mjölkstockning.
På sidan 38-40 i Amsaks regionala vårdprogram för bröstkomplikationer, som jag tidigare hänvisat till, står det om ”white spots” och ”milk blisters”. Obs, är du känslig finns det en bröst-närbild på sidan 38 som kanske kan upplevas som lite obehaglig.
Vad kan man göra mot white spots?
Man kan, med rena händer och naglar eller med en kokad/steril nål, försiktigt försöka pilla bort den vita pricken eller den övervuxna huden.
Ett tips som ibland ges av amningsrådgivare är att mjuka upp bröstet i badet, badda med salt eller olja och försöka gnugga bort det vita med hjälp av en frottéhandduk.
Och så när det vita helt eller delvis har avlägsnats: Amma, amma, amma. Eller pumpa. Detta för att barnet, eller pumpen, ska hjälpa till att få ut de sista resterna av proppen.
Amningsrådgivaren Ann Tiits har ytterligare ett tips: Ratta bröstet.
”En white spot är ju som en liten mjölkkristall som har fastnat. Man kan försöka mjuka upp bröstet, ’ratta bröstet’ som jag säger. Man håller i bröstet och försöker vrida det medsols och motsols för att kristallen ska lossna.”
Vid white spots och vid mjölkstockning i allmänhet är det bra att variera amningsställningarna, fortsätter Ann Tiits. Hon tipsar:
”Man kan prova tvillingamning (se bild ovan), alltså att man lägger barnet från det andra hållet jämfört med hur man brukar lägga till barnet. Man kan varva liggande och sittande amning. Man kan amma ståendes på alla fyra emellanåt.”
Det är vanligt att kosttillskottet lecitin rekommenderas mot white spots. Amsak skriver i sitt vårdprogram:
”Lecitin finns i livsmedel, naturligt i kroppen och i sojabaserade växtoljor som används som emulgeringsämnen. Lecitin minskar viskositeten (klibbighet) i mjölken, och kan förhindra pluggar i mjölkgångarna. Den rekommenderande dosen i litteraturen är 1200 mg 1–2 gånger per dag.”
I den här texten från Sagogrynets blogg finns mer att läsa om white spots. Bland annat ges mer detaljerade dosrekommendationer för lecitin.
Det är inte ovanligt, enligt min erfarenhet, att föräldrar säger sig bli hjälpta av lecitin vid återkommande eller envisa white spots. Dock är det vetenskapliga underlaget begränsat. Kosttillskott kan också vara svåra att utvärdera eftersom man inte alltid veta exakt vad de innehåller, påpekar Amsak i sitt vårdprogram. De skriver:
”AMSAK har varierande erfarenheter av huruvida lecitin hjälper eller inte och ingen systematisk utvärdering har gjorts på amningsmottagningarna.”
Min erfarenhet av white spots
Jag har haft white spots och vid ett par tillfällen har de gett upphov till mjölkstockning. En gång lyckades jag dra ut en propp med en pincett. Proppen var avlång, kanske tre millimeter lång och konformad med det tjockaste ytterst. När den var ute började uppdämd mjölk att strila ut ur mjölkgången.
Annars tycker jag själv att det svårt att få bort sådana här prickar enbart genom att pilla. Det är också lätt att göra illa sig själv på kuppen. Och även när jag tycker att jag har avlägsnat en prick har den ofta fort dykt upp igen, på samma ställe.
Andra verkar lyckas bättre med att pilla och peta bort sina ”white spots”. En del uppger också att de försiktigt lyckats med att klämma ut en white spot, lite som när man klämmer ut en finne.
Vill man inte hålla på själv går det bra att be om hjälp vid en amningsmottagning. En del white spots försvinner också av sig själva, utan att man gör något.
Stort tack till Ann Tiits, barnmorska och amningsexpert vid Amsaks amningsmottagning och Mama Mia Söder i Stockholm, för hjälpen med detta blogginlägg!
Om amning på babybaby.se:
Amningsprylar! Önskelista till blivande ammande
Amma eller pumpa på jobbet – här är dina rättigheter
Pumptips till dig som ammar och jobbar
Byta bröst – ett sätt att öka mjölkproduktionen
Lista: De fem mest förvirrande sakerna om amning (och hur man begriper sig på dem)
Video: Bebis hittar bröstet på egen hand efter födseln (19 min)
Video om amningsteknik (11 min)
Video on breastfeeding technique (11 min)
Video: Tillbakalutad amning, ”laid back” (11 min)
Bildserie: Bra position och stort tag
17 supertrick när bebisen amningsstrejkar
Video: Aktiv amning, 4 knep för mer mjölk i bebismagen (7 min)
Kvällsoro, maratonamning och magknip: 17 akut-tips!
22 skäl att läsa på om amning innan du får barn
Video: Den första bröstmjölken (10 min)
Video: Bröstkompressioner (2 min)
Video: Hamburgergreppet (3 min)
Video: Nyfödd sväljer bröstmjölk (2 min)
Amning och ont i ryggen – mina åtta bästa tips för skönare amning
Video: Toa-amning (amning the true story, 1)
Tillbaka till helamning – expertens bästa tips
Amma mer och tilläggsmata mindre – här hittar du pepp och supertips
Caroline: ”Så började vi helamma igen”
Därför ammar vi ute – och inte alltid med stil
Amningsbilder som ljuger
Stöd Amningshjälpen
Jag har fått ett fint pris, Bröstpriset 2016!
Därför älskar jag amningsmottagningen
Tänk på detta, BB och BVC!
Glädje och ilska på amningskonferens
Amningskurs till alla som vill!
Varför stressen i förlossningsvården pajar amningen – och varför detta är viktigt
Nyblivna föräldern Maria om amning i förlossningskrisen: Jag grät av stress
Serie om tveksamma amningsråd:
Amma max 15 minuter per bröst – bra amningsråd?
Amma på samma bröst två gånger på raken – bra amningsråd?
Serie om vanliga ”jobbiga grejer” vid amning:
När bebisen vill amma precis jämt (jobbiga grejer vid amning, del 1)
Sprängfyllda och läckande bröst (jobbiga grejer vid amning, del 2)
När det gör ont att amma (jobbiga grejer vid amning, del 3)
När bebisen favoriserar ett bröst (jobbiga grejer vid amning, del 4)
När bebisen amningsstrejkar (jobbiga grejer vid amning, del 5)
Intervjuserie om att föda barn och amma ”förr”:
Ulva, om att amma 1949
Linnéa, om att amma 1947
Norah, om att amma 1973
Nancy, om att amma 1955
Inga, om att amma 1968
Mamma, om att amma 1973
Om mina egna erfarenheter av amning:
Det hade jag velat veta om amning
Amningsförtvivlan och amningspress
Nytt barn, ny amning
Vi har fått en baby! Amningsdagbok, del 1
Vi har fått en baby! Amningsdagbok, del 2
Vi har fått en baby! Amningsdagbok, del 3
Vi har fått en baby! Amningsdagbok, del 4
Vi har fått en baby! Amningsdagbok, del 5
Empati kan inte ersätta amningskunskap
Jag störde mig på ammande mammor
Varför jag ammar ett barn som inte är bebis
Video: Därför ammar jag min tvååring (2 min)
Två barn vid bröstet! Om att amma syskon i olika åldrar
Trebarnsmamman Lisen ammade på stranden: ”Ingen sa någonting”
Vilket intressant inlägg!
Jag har haft mycket problem med infektioner (bakterie och svamp) och mjölkstockningar genom mina tre barns amningar. Ammar nu mitt tredje barn och ska enligt amningsmottagningen vara frisk från infektion och inflammation. Ändå… gör det ont i bland. BB hemvård har noterat att mina bröstvårtor vitnar vilket jag också har sett många gånger. Detta sker inte bara vid amning utan när vårtorna ”fryser” och även mellan amningarna. Om dottern ammar när den är vit gör det mycket ont! Barnmorskan på BB hemvård tog upp något som kallas för raynauds fenomen. Jag har varit i kontakt med läkare för att utreda mina bröstproblem men han avfärdade det direkt då det är så ovanligt. Han trodde snarare att bröstvårtorna kan vitna på grund av stress och alla de infektioner jag haft. Hur som helst menade läkaren på (som förövrigt är gyn läkare) att även om det vore raynauds fenomen så gör man ingenting åt det. Men jag är frisk nu och har som sagt ingen infektion längre och är inte heller stressad och vårtorna vitnar fortfarande…
Enligt ett flertal barnmorskor kan de inte se vad jag kan göra annorlunda de tycker taget ser bra ut. Jag med, vårtan är rund och fin oftast efter amning. Ibland blir taget lite mindre allt eftersom aningen fortskrider då hon tappar vaccumet och tar nytt tag och kan åt klämma den lite. Men då kan det bli lite vitt av den blivit nypt inte alls som detta då detta vita sitter mitt på bröstvårtan där mjölken kommer ut och lite på ovansidan på den ena.
Det bränner och svider när det vitnar och efter en liten stund blir det vita området blått och rött eller bara rött och då släpper smärtan igen. Jag har haft så här med de andra barnen med men det blev bättre med tiden vet jag. Ammade de över ett år båda två och den sista tiden var smärtfri vad jag kan minnas.
Undrar om du kan skriva ett inlägg om detta fenomen och kanske höra dig för med amningsexperter. Tänker att det är något som det inte pratas om och de som lider av det har otroligt ont men får bara höra att allt ser så bra ut och att det bara är att härda ut. Man får ingen förklaring eller tröst. Och visst det kanske inte finns att få men jag ville ge det ett försök ivf. Om barnet tar ett dåligt tag kan ju vårtorna vitna men kan de vitna även mellan amningarna av det? Jag tycker jag ser en tydlig skillnad på vart det är vitt när mina barn har sugit lite fel. när de vitnar utan anledning är det alltid på samma ställe och på båda bröstvårtorna.
Sen utifrån det jag läst på nätet så finns det kopplingar mellan svamp medicin och raynauds fenomen. Att det är lite lika symptom så raynauds fenomen felbehandlas ofta för svamp. Jag kan säga att jag har blivit betydligt bättre då jag behandlats mot svamp så jag har antagligen haft det också. Men det är intressant att det finns en koppling.
Om du vill och har möjlighet får du gärna gräva lite i detta, det är säkert fler som tycker det är intressant! Tack för en bra blogg!
Med vänlig hälsning
Katarina
Hej!
Tack så mycket för din kommentar! Och jobbigt att du inte får hjälp med dina bröst. Enligt s. 45-46 i det här dokumentet är det inte alls särskilt ovanligt med Raynaud’s fenomen. Och det finns möjlighet till läkemedelsbehandling:
https://www.vardgivarguiden.se/globalassets/behandlingsstod/vardprogram/brostkomplikationer/brostkomplikationer-amning?IsPdf=true
Det som jag länkar till är Amsaks regionala vårdprogram för bröstkomplikationer. Har du läst det redan, kanske?
Eftersom kunskapen om bröstkomplikationer vid amning är så låg i sjukvården generellt har en grupp amningsspecialister utformat detta dokument som stöd till annan vårdpersonal. Det som står där går alltså definitivt att lita på. Det är några av landets främsta amningsexperter inom vården som har författat vårdprogrammet.
Har du någon amningsmottagning på sjukhuset närmast där du bor? Kan du ringa dem? De kan oftast mest om amning.
Jag vet inte var du bor, men här i Stockholm där jag bor finns flera bra amningsmottagningar. Man behöver inte ringa till just den amningsmottagning vid det sjukhus där man har fött barn.
Lycka till, och återkom gärna och berätta om du får någon vettig hjälp någonstans! 🙂
Jag tror jag fått en Milk blister och halva bröstet är rött. Har pratat med amningsmottagningen men de hade aldrig hört talas om det .
Men dag 2 med hög feber och det tjocka vita på bröstvårtan känns svår att få bort.
När lillen har ätit så står det vita området ut extra mkt just efter.
Känns hopplöst hur jag ska eller om jag ska pilla upp huden…
Hej! Oj, stackare! Hade amningsmottagningen inte hört talas om detta? Mysko. Hög feber, har du kontaktat vården i övrigt? Kanske du behöver undersökas! Läs om mjölkstockning, det kan bli följden av en tilltäppt mjölkgång.
Amningshjälpen får inte ge medicinska råd, men har du testat att prata med dem? Amningshjalpen.se, där finns kontaktinfo! Har du läst Amsaks vårdprogram vid bröstkomplikationer? Går att hitta via Google. Där står om behandling av s k white spots och milk blisters. Är det en white spot kan lecitinkapslar hjälpa, enligt en del studier. Hoppas det blir bättre snart!
Hej!
Tack så mycket för en bra artikel!
Hur är det med att amma ute och risk för mjölkstockning? Särskilt äldre påpekar ofta hur försiktig en måste vara, förutom när det är högsommarvärme och vindstilla.. Stämmer det verkligen? Det är ju inte info som jag fått från vården, men samtidigt den orsak/förklaring jag ofta hör från andra. Vilket påverkar mitt beteende. Jag har en 2 åring och en nyfödd och vill verkligen inte sitta inne och amma i onödan, men såklart heller inte få stockning.
Hur tänker du när du ammar ute?
Tack på förhand och tack för en grym sida.
Tack för din kommentar och uppskattande ord! Det amningsrådgivare brukar säga och som jag har hört är att det inte finns något som säger att kyla sannolikt skulle orsaka mjölkstockning. De finns de som hävdar detta och ibland utifrån egna erfarenheter men vetenskapliga studier som stödjer det finns inte. Så har jag förstått det. Mjölkstockning har i regel andra orsaker, som att man ammat mer sällan än man brukar eller att något klämt mot bröstet. Det finns en längre förklaring i ett inlägg på denna blogg som heter ”Mjölkstockning (och white spots)”.
Jag själv har aldrig begränsat mitt ute-ammande pga kyla. Det finns också bra amningskläder som värmer när det är kallt ute. Jag har fått mjölkstockning ett antal gånger, men inte i samband med kyla. Testa sig fram, men jag tror att du kan vara lugn ?.
Tillägg: Ser nu att det är just den artikel jag tipsade om som du också lämnade kommentar till. Sorry ?. När det dyker upp en kommentar i WordPress på mobilen ser jag inte vilket blogginlägg någon har kommenterat på. Men nu kikade jag på ett annat ställe och såg. Mvh, virrig.
Hej.
Tack för en bra artikel, det är det närmaste jag hittat mitt ”syntom”. Bor utomlands sen liten tid tillbaka och vet inte riktigt var jag ska vända mig eller om jag bör vara orolig.
Jag tror jag haft en så kallad ”white spot”. Var öm i flera dagar och kunde knappt amma på bröstet innan jag upptäckte att jag kunde klämma sönder den (och det onda försvann), jag upplever det så som att det kom mjölk först och sen var. Nu , nån vecka senare är den vita pricken tillbaka, dock inte lika stor, det gör inte ont men om jag klämmer kommer det var. Är det fortfarande en white spot eller kan det faktiskt vara en varfylld finne?
Den är på nedre delen av bröstvårtan, alltså inte vårtgården. När jag känner runt omkring upplever jag det som om att en mjölkkanal (?) är hård. Kan känna som en hård ådra lixom till den bröstvårtan, den slutar ungefär där pricken är. Känner ingen ”hård ådra” i andra bröstet. Det gör som sagt var inte ont nu och ömmar inte heller. Delammar min dotter på 28 månader.
Hej! Vad jobbigt!! Vad du råkat ut för vågar jag tyvärr inte gissa om, det är långt utanför mitt kompetensområde. Finns någon amningskunnig vårdinrättning där du bor där du kan få hjälp? Hoppas det blir bättre snart!
Tack, det var mest om någon varit i samma situation. Just nu är det tömt på var och det är en liten sårskorpa. Ska vänta och se hur det ser ut nästa vecka och om det blir värre får jag gå till husläkaren och fråga vart jag ska vända mig.
Hoppas det snart blir bra! ❤