OBS: Texten är nu uppdaterad på slutet med en liten sluta-amma-på-natten-dagbok. AMNING. Det här är vår minsting. Han fyllde tre år i helgen. Han älskar sin storasyster, sin storebror och gosedjuret Hundis. Och så älskar han att amma. ”Bött”, säger han om bröstet.
Eller så säger han, med ett busigt leende: ”Bjötti-bjött! Jag vill ha bjött!”. Amningen har varit hans tröst och ständiga vän i tre år nu, från den första timmen utanför magen.
Mina bröst är i hans ögon minst lika mycket hans som mina. Förmodligen är de ännu mera hans – enligt en treårings sätt att se på tillvaron.
Jag håller på att försöka avsluta vår nattamning. Jag har inte för avsikt att sluta amma helt, men jag vill inte amma vår treåring på natten längre. Inatt var tredje natten utan amning. Det har varit tufft, men verkar gå lite bättre nu. Det tänkte jag berätta lite om här – och samtidigt ge ett par tips i ämnet ”sluta nattamma”.