DE FÖRSTA DAGARNAS AMNING. Den första tidens amning är stressig, närapå hetsig. Det tycker jag, i alla fall, efter tre barn – ett delammat och två helammade. Inte försvinner stressen mirakulöst bara för att man gjort det förr.

Vi kan prata hur länge som helst om motstridiga råd från vården och kunskapsluckor hos vårdpersonal och föräldrar. Det är jätteviktiga saker (jag har bloggat om dem i tre år) som riskerar att göra amning stressigare än nödvändigt.

Men en grej kommer vi inte ifrån, tycker jag: Amning, i alla fall i början, är en rätt stressig process i sig själv. För att kroppen är som den är och för att bebisar är som de är.

Tänk om det fanns en knapp på varje bröst, till exempel, där man kunde reglera exakt hur mycket mjölk som skulle komma ut. 30 milliliter, tack. Tjoff. Det hade varit himla fiffigt. Men nä, så funkar det ju inte.

Och en hög och stabil mjölkproduktion kommer inte bara igång av sig själv utan måste även jobbas igång i kroppen. Inte minst under de allra första dagarna efter födseln. Denna process ger föräldern liten rast och liten ro – i ett läge när ro och sömn är vad många allra mest längtar efter. Det vill jag skriva om i detta blogginlägg. Med en slutkläm om att det blir bättre och lugnare. Vändningen till det lugnare kan gå rätt fort, dessutom.

Så här skrev en förälder, Hanna, i en amningsgrupp på Facebook nyligen (jag har tillstånd att återge). Jag tycker att hennes kommentar är så mitt i prick:

”Först är man gravid, sen ska man igenom förlossningen och sen ska amningen igång och inte får man nån paus emellan. I värsta fall har man ju sovit dåligt i flera månader innan förlossningen och sen kanske inte alls dygnen innat barnet föds om förlossningen är utdragen. Och mina barn har i alla fall inte sovit ett helt dygn i sträck som nyfödda, som många nyfödda gör, utan vaknat och velat amma det första dygnet. Så det är inte så konstigt om amningen strular för många. Speciellt om personalen inte är uppdaterad och kanske stjälper mer än de hjälper. Man är ju så skör.”

Spot on. Och även om personalen på förlossning och BB är uppdaterad på amning och hjälper en jättebra är amning ofta ett heltidsjobb i början. Med framgångar och hinder (och inte sällan ett antal gråtsammanbrott) som avlöser varandra. Särskilt intensivt blir det gärna om det är helamning som eftersträvas.

Här är fem stora stress-grejer som, enligt min mening, mer eller mindre är ”inbyggda” i den första tidens amning:

5 stressiga saker de första dagarna:

• Att tidigt amma mycket och ofta, gärna med start den första timmen, kickar i regel igång mjölkproduktionen på optimalt vis. Kan man av olika skäl inte amma de första dygnen/den första tiden kan man stimulera mjölkproduktionen genom att handmjölka eller pumpa med täta intervall istället. De första dygnen är jätteviktiga ur amningssynpunkt. Det är bara så det är. Det har bland annat att göra med att mjölkbildande hormoner är på topp i kroppen då. Men – man känna att man har galet lite ork till detta. Man har ju nyss levererat ett barn, ur sin egen kropp. Hallå, kan man inte få checka in på hotell och sträcksova i tre dygn och sedan ta sig an livet med nya krafter? Nähä, inte det? Det första dygnet är lite av ett sov-dygn för många nyfödda och det är ok. Men sedan så drar allt igång. Och då kan det bli sjukt intensivt. Lägg till alla hormoner som svallar i kroppen efter födseln. We’re in for a ride!

• Från och med det andra dygnet vill många bebisar amma som tokar. Och det är ur amningssynvinkel ändamålsenligt och bra gjort av bebisen. Det finns forskning som har visat att mycket amning dygn två statistiskt sett är kopplat till mer mjölk dygn fyra. Men väldigt tröttsamt och stressande för en själv kan det vara. Särskilt om man under samma andra dygn tvingas förflytta sig själv från BB till hemmet. Det andra dygnet är ur strikt amningssynvinkel egentligen ett dåligt dygn att skyfflas runt på, det borde reserveras till amning i lugn och ro och ständig uppassning i form av mat, dryck och kärlek. Om bebisen inte skulle visa tecken på att vilja amma mycket och ofta de första dagarna – det händer också – behöver de göra det ändå. Så man slipper inte undan, oavsett. Man kan behöva väcka små bebisar och påminna dem om att de måste äta. Dag som natt. Små nyfödda ska inte sova för länge i sträck eller tillåtas däcka i långa stunder efter bara några sugtag vid bröstet. Då kan de få för lite i sig, tappa i blodsocker och bli slöa. Det kan i värsta fall bli farligt. En rekommendation som ofta ges är att det inte bör gå längre än tre timmar mellan varje amning/matning i början.

• Vill man etablera en hög mjölkproduktion är rådet att amma (eller pumpa eller handmjölka) vid minsta lilla pip – se bra bild på tidiga amningssignaler här. Här kan du se en video från denna blogg: Tidiga amningssignaler (3 min). Men det är också bra att erbjuda bröstet även när bebisen inte signalerar något. Ju mer, desto bättre, ur amningens, bröstens och bebisens synvinkel. Man kan till exempel erbjuda bröstet varje gång bebisen vaknar från en lur. Men igen – det blir gärna rätt stressigt för en själv att vara så ”på” hela tiden. Runt dygn tre-fyra har jag självt tyckt att livet varit jobbigt. Den mogna, vita, mjölken har kanske inte riktigt börja ”rinna till” ännu. Bebisen är otålig. Brösten känns tomma fastän man med huvudet vet att råmjölken, även om man knappt ser skymten av den, räcker bra bara man ammar ofta och försäkrar sig om att bebisen sväljer mjölk mellan varven. Ens trötthet är inte av denna världen, världen snurrar och ångest, oro och deppkänslor kan ligga på lur. Hormoner och trötthet kan ge gråtattacker. I det här läget vill man verkligen begrava sig under ett täcke och inte titta ut förrän tidigast ett dygn senare (min erfarenhet, i alla fall). De goda nyheterna är att man med största sannolikhet har igen det myckna ammandet senare, kanske bara dagar senare. Mycket stimulans av brösten i början ”betalar sig” för det mesta rätt fort i form av en mer välfungerande – och betydligt mindre stressig! – amning.

• Lika viktigt som att amma ofta i början är att barnet tar ett stort tag om bröstet och ligger i en ok vinkel i famnen vid amning. Tips om det här, här, här och här. Annars kan det göra ont i bröstvårtorna och mjölkflödet kan dämpas. Grejen är att även en som har ammat förr kan behöva öva och traggla med det här under några dagar i amningens inledningsskede, kanske ännu längre. För minnet är kort. Man glömmer snabbt hur det var att amma en nyfödd liten sparv (det är en helt annan grej att amma en pinfärsk nyföding jämfört med att amma en enmånaders-bebis). Och alla bebisar och födslar är olika. En del små ”fattar galoppen” genast. Andra kan ägna de första dagarna åt att picka, söka och gnälla och ha lite svårt att få grepp. Det är inte alls ovanligt. Bebisar behöver ofta tid och ro (och de vuxnas tålamod) att lära sig amma, precis som vuxna gör. Amning är en färdighet, en teknik. Det är lite som att snickra och fixa. Har du inte gjort det på länge kan du behöva lite inkörning innan du återigen minns hur du sätter ihop skruvdragaren och allt det där. Den här amningsställningen kan för övrigt vara till stor hjälp om bebisen har svårt att få tag om bröstet i början, eller om amningen gör ont. Fler tips om amningsteknik finns längre ned.

• Får man inte till amningen optimalt de första dagarna kan BB eller BVC bli bekymrade efter vägning av bebisen. Det är deras jobb att bli bekymrade om en bebis inte verkar få i sig tillräckligt med bröstmjölk. Och det är deras jobb att tipsa om hur du kan boosta amningen (mer tips om det längre ned) för att öka mjölkmängden – och vid behov tipsa om tillfällig tilläggsmatning med egen mjölk eller ersättning. Tilläggsmatning går oftast att fasa ut på ganska kort tid, be om en konkret plan för det om du önskar det. Det är jättebra att någon håller koll på att barnet mår bra. Icke desto mindre kan det kännas helt galet stressande att få denna ”viktstress” ovanpå annan stress kring amningen i början. Jag har skrivit om det här och här. Hur mycket vi stressar upp oss beror förstås på personlig läggning och övriga omständigheter. Men de flesta, tror jag, tycker att det är väldigt jobbigt om bebisen inte gått upp i vikt på ett för sjukvården tillfredsställande sätt i början. Ett bra sätt att om möjligt förebygga en alltför stor viktdipp är alltså att ge brösten mycket och tät stimulans de första dygnen. För ju mer mjölk som rinner ut ur brösten, ju mer mjölk kommer att bildas. Och ju mer kan bebisen få i sin mage. Det gäller även råmjölken (video om hur råmjölken funkar finns här).

Vad är poängen med listan ovan?

Jo, jag tror personligen att det är bra att ha något slags beredskap inför att man kan behöva lugn och ro och mycket stöttning för att få amningen att funka från början.

Det är inte att stressa föräldrar i onödan, tror jag, att säga att inledningen kan bli tuff men att det oftast snart blir lättare – och förklara vad, exakt, som gör amningen lättare. Som det som har nämnts ovan – att se till att amma ofta och måna om att snabbt få hjälp med tekniken om man behöver det.

Att svävande säga saker som ”För en del går det lätt att amma, för andra blir det svårare” och inte förklara vad som förenklar respektive försvårar, det är att skapa onödig stress. Det tror jag. För då är man lämnad i sticket när man sitter där med sin lilla hackande och gnällande bebis som inte gör exakt så som de lugna amningsfilmerna på mödravården eller BB visade.

Att ligga i täten från början

Att få en gynnsam start på amningen från början, med det myckna jobb som den första tidens amning kan innebära, är lite som att hamna i täten redan från början i en cykeltävling. Så har jag tänkt ibland (utan att kunna ett dugg om tävlingscykling). När startskottet har gått, försök att trampa som sjutton ett litet tag. Då får du upp farten och kan efter en stund ”glida med” i klungan.

Sedan kommer det att komma perioder där du tvingas trampa som en besatt igen. Bebisar har perioder när de vill amma jättemycket, dag som natt. Det gör de antagligen både för att de tycker att det är mysigt men även för att de kan ha behov av att öka mjölkproduktionen ett snäpp ytterligare. Med mina två yngsta barn som jag har helammat har jag tyckt att det varit galet mycket amning dels de första dagarna men även runt dag 10 och någonstans mellan två och tre veckor. Efter det minns jag inte ökningsperioderna. Amningen har väl flutit på så pass bra vid det laget att jag inte har lagt märke till variationerna.

Om det ej blir bästa starten, är det kört?

Absolut inte! Det underlättar väldigt mycket att få en bra start med täta amningstillfällen. Det underlättar mycket om man så tidigt som möjligt övar på amningstekniken så att brösten inte blir såriga och så att mjölken får chans att flöda på bästa möjliga vis.

Men det går absolut att få snits på amningen även om starten inte blir optimal. Den som har fött kanske mår dåligt efter födseln, bebisen kanske mår dåligt eller har fötts för tidigt – och amningsstarten fördröjs eller försvåras. Då kan man behöva jobba lite extra för att få igång amningen. Och man kan behöva kompetent coachning under tiden. Men det går absolut att ”komma igen” och få amningen att funka! Det kan mängder med föräldrar vittna om.

Vill du trappa ned på tilläggsmatning och öka amningen tipsar jag om att läsa blogginlägg här och här samt att kontakta en hjälpmamma från Amningshjälpen eller en amningsmottagning (finns på många sjukhus) för personlig vägledning.

Amningen i början, några tips!

• Har du inte fått barn än, kolla på den här videon och läs den tillhörande texten om den första timmen efter födseln, ”den magiska timmen”.
• Det är jättebra att snabbt skaffa sig koll på hur det låter och ser ut när bebisen ammar aktivt vid bröstet. Alltså när bebisen inte bara ”snuttar” och gosar utan faktiskt får i sig mjölk. Video finns här.
• I den här texten har jag också skrivit ganska utförligt, en bit ner, hur man märker hur bebisen får i sig mjölk. Den texten handlar om hur du kan boosta amningen, alltså öka din egen mjölkproduktion. Se även video om aktiv amning samt video om bröstkompressioner (ett enkelt handgrepp som ökar mjölkflödet).
• De första dagarnas bröstmjölk, råmjölken, kommer i mindre mängder och är betydligt mer koncentrerad än den mogna, vita, mjölken som ”rinner till” efter några dagar. Men att råmjölken är koncentrerad innebär inte att den skulle vara ”sämre” än den vita mjölken. Absolut inte, den är minst lika viktig och bra som föda och energi till barnet! Och ju mer du ”ammar ut” råmjölken, desto mer av den mogna, vita, mjölken kommer du snart att få. Det kan ibland kännas som att det knappt kommer en droppe mjölk ur brösten de första dagarna, men det gör det. Den syns kanske inte, men bebisar är duktiga på att få ut den. Se video om råmjölk här (om hur den funkar och hur man kan tänka kring den).
• Läs gärna också min text om prylar man kan tänkas behöva – och inte behöva – inför amningen.

• Läs gärna ett blogginlägg där jag försöker vaska fram de fem mest förvirrande sakerna om amning – och hur man begriper sig på dem. Som att det kan kännas tomt i brösten i början, fastän det inte är det. Bra läsning för nybörjaren, hoppas jag.

• En bebis som nyss har ammat och läggs ned och direkt blir ledsen behöver inte nödvändigtvis vara en bebis som fortfarande är hungrig! Det ingår i bebisars överlevnadsinstinkt att protestera när de upptäcker att de är separerade från sina beskyddare. En bärsjal eller en bärsele kan underlätta livet enormt i början. Läs mer här och här. Ibland kommer bebisen att vara nöjd i sjalen/selen i ett par minuter, ibland i ett par timmar.

• Några dygn efter födseln kan brösten bli stenhårda betongbomber (Syns det på bilden ovan? Den är tagen dag tre efter bebisens födsel). Detta är en helt normal fysiologisk reaktion som kallas mjölkstas och inträffar när den mogna, vita, bröstmjölken ”rinner till”. Läs mer här! Där står också hur du kan göra om hårdheten i brösten försvårar för bebisen att få grepp.

• Var gärna mycket hud mot hud med bebisen för att främja amningen den första tiden. Hudkontakt påminner bebisen om behovet att amma och triggar amningsinstinkterna. I en bärsjal kan man bära runt på bebis och ha mycket hudkontakt utan ansträngning. Är amningen strulig är det också jättebra med hud mot hud-kontakt. Har barnet svårt att få ett bra grepp om bröstet, testa att amma bakåtlutad på rygg med barnet ovanpå dig hud mot hud.

• Du förstör inte brösten eller amningen genom att amma även när det ömmar eller gör ont i början. Men öva på taget och tekniken hela tiden! Får du till ett bättre tag kan små sår och blåsor läka av sig själva trots att du fortsätter att amma. Det kan gå på några dagar. Det finns också sköna kompresser man kan köpa på apotek som lindrar vid sår och skav. Var noga med handhygienen om du har sår på bröstvårtorna, så att du minskar risken att få in bakterier i såren.

• Har du sår på bröstvårtorna eller något annat som inte känns bra, se till att få begriplig hjälp. Be att någon visar dig eller förklarar hur du ska göra så att taget om bröstet blir bästa möjliga (det är också bra om någon kunnig kan titta i bebisens mun och se om tungbandet är kort).

• Du kan be om hjälp hos BB, BVC, en amningsmottagning eller en hjälpmamma, en ideellt arbetande amningsrådgivare i organisationen Amningshjälpen. Amningshjälpen har dessutom två Facebookgrupper för amningsstöd, Amningshjälpens slutna grupp och Amningshjälpens rådgivningsgrupp. Många vilsna ammande har fått stöd, tips och pepp där, däribland jag själv. Jag har radat upp hjälpresurser längst ned i detta blogginlägg.

• Att få snits på ligg-amning är guld värt i amningsstarten. Video med tips om liggande amning (i babynest) finns här. Se även den tidigare länkade videon om tillbakalutad amning.
• Tips om hur man sover ihop med bebisen på säkrast möjliga vis finns bland annat här och här.

• Ett hett tips är också att se till att ha så mycket stöd runt dig som möjligt i början av bebistillvaron. Kan eventuell partner vara hemma från jobb längre än de 10 dagarna, till exempel? Be närstående som du är trygg med om hjälp med praktiska grejer, passning av äldre syskon och liknande. Att amning i vår del av världen lätt blir en stressig historia har säkert mycket att göra med att vi ofta är isolerade här. Vi har våra små familjer och har inte drösvis med släktingar som kommer och passar upp på oss varje dag när vi fått bebis (på gott och ont). Obs, generalisering.

• Det finns redan så fasligt mycket ”yttre” stress vad gäller amning att jag gärna påpekar följande så ofta jag kan: Kämpa bara på med amningen så länge du tycker att det är värt det och du känner att du orkar. Det är inget måste att helamma, till exempel. En del trivs bättre med att börja delamma eller inte amma alls. Vi är alla olika.

Om amning på babybaby.se:

Mjölkstockning (och white spots)

Amningsprylar! Önskelista till blivande ammande

Amma eller pumpa på jobbet – här är dina rättigheter
Pumptips till dig som ammar och jobbar

Byta bröst – ett sätt att öka mjölkproduktionen

Lista: De fem mest förvirrande sakerna om amning (och hur man begriper sig på dem)

Video: Bebis hittar bröstet på egen hand efter födseln (19 min)

Video om amningsteknik (11 min)

Video on breastfeeding technique (11 min)

Video: Tillbakalutad amning, ”laid back” (11 min)

Bildserie: Bra position och stort tag

17 supertrick när bebisen amningsstrejkar

Video: Aktiv amning, 4 knep för mer mjölk i bebismagen (7 min)

Kvällsoro, maratonamning och magknip: 17 akut-tips!

 22 skäl att läsa på om amning innan du får barn

Video: Amma liggande (9 min)

Video: Den första bröstmjölken (10 min)

Mjölkstas!

Video: Handmjölkning (5 min)

Video: Bröstkompressioner (2 min)

Video: Hamburgergreppet (3 min)

Video: Nyfödd sväljer bröstmjölk (2 min)

Amning och ont i ryggen – mina åtta bästa tips för skönare amning

Video: Toa-amning (amning the true story, 1)

Tillbaka till helamning – expertens bästa tips
Amma mer och tilläggsmata mindre – här hittar du pepp och supertips

Caroline: ”Så började vi helamma igen”
Därför ammar vi ute – och inte alltid med stil
Amningsbilder som ljuger
Stöd Amningshjälpen

Jag har fått ett fint pris, Bröstpriset 2016!

Därför älskar jag amningsmottagningen
Tänk på detta, BB och BVC!
Glädje och ilska på amningskonferens
Amningskurs till alla som vill!

Varför stressen i förlossningsvården pajar amningen – och varför detta är viktigt
Nyblivna föräldern Maria om amning i förlossningskrisen: Jag grät av stress

Serie om tveksamma amningsråd:

Amma max 15 minuter per bröst – bra amningsråd?
Amma på samma bröst två gånger på raken – bra amningsråd?
Kan amning ta för mycket energi av barnet? Expert: Nej!

Serie om vanliga ”jobbiga grejer” vid amning:
När bebisen vill amma precis jämt (jobbiga grejer vid amning, del 1)
Sprängfyllda och läckande bröst (jobbiga grejer vid amning, del 2)
När det gör ont att amma (jobbiga grejer vid amning, del 3)
När bebisen favoriserar ett bröst (jobbiga grejer vid amning, del 4)
När bebisen amningsstrejkar (jobbiga grejer vid amning, del 5)

Intervjuserie om att föda barn och amma ”förr”:

Ulva, om att amma 1949
Linnéa, om att amma 1947
Norah, om att amma 1973
Nancy, om att amma 1955
Inga, om att amma 1968
Mamma, om att amma 1973

Om mina egna erfarenheter av amning:

Det hade jag velat veta om amning
Amningsförtvivlan och amningspress
Nytt barn, ny amning

Vi har fått en baby! Amningsdagbok, del 1
Vi har fått en baby! Amningsdagbok, del 2
Vi har fått en baby! Amningsdagbok, del 3
Vi har fått en baby! Amningsdagbok, del 4
Vi har fått en baby! Amningsdagbok, del 5

Empati kan inte ersätta amningskunskap
Jag störde mig på ammande mammor
Varför jag ammar ett barn som inte är bebis
Video: Därför ammar jag min tvååring (2 min)
Två barn vid bröstet! Om att amma syskon i olika åldrar
Trebarnsmamman Lisen ammade på stranden: ”Ingen sa någonting”