Amningsvänlig tilläggsmatning – här är expertens tips!

AMNING. Upp till 40 procent av alla nyfödda i Sverige – det varierar mellan sjukhusen – får modersmjölksersättning redan på BB. Men tilläggsmatning kan lätt strula till det med amningen för den som vill amma. Här får du experttips om amningsvänlig tilläggsmatning!

Amningsvänlig tilläggsmatning, pappa koppmatar nyfödd bebis. — Foto: Sanna Backeskog

Jag hoppas att den här texten kan vara till hjälp för dig som antingen snart ska få barn och vet att du sannolikt kommer att behöva tilläggsmata i början – eller om du kanske är på BB och bebisen tilläggsmatas och du är mån om att få igång din amning på bästa sätt.

Inbakade här i texten kommer även lite andra allmänna tips om de första dagarnas amning.

Bakgrunden: Varför risk för strul?

Tilläggsmatning de första dagarna behövs ibland av medicinska skäl: Barnet kan råka ha slut på energireserverna, har lågt blodsocker, orkar inte amma, måste separeras från föräldern, är för tidigt fött – ja, det finns en rad möjliga skäl. Ofta behövs tilläggsmatningen bara under något eller några enstaka dygn. Men för den som vill amma finns vissa möjliga fallgropar med så här tidig tilläggsmatning:

Mjölkproduktionen kan dämpas. Ersättning kan göra bebisen så pass trött att den inte riktigt orkar amma. Bebisen suger då inte så ofta, så kraftfullt och så mycket åt gången som behövs för att veva igång mjölkproduktionen ordentligt. Detta går att jobba ikapp. Men allt med amningen blir enklare med mycket stimulans av hela systemet ända från början.
Den ammande kan få sänkt självförtroende. Anses bebisen behöva ersättning drar man som förälder lätt slutsatsen att ens bröstmjölk inte duger, eller inte räcker. Risken är att man då fortsätter att tilläggsmata hemma och kanske ökar doserna efterhand trots att man egentligen inte ville det. Tips om utfasning av tilläggsmatning finns här!

Experten!

Den expert som ger tips till föräldrar i denna text är universitetsbarnmorskan Kristin Svensson. Hon är specialist på amning, utbildar bland annat vårdpersonal och arbetar vid Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet i Solna.

Kristin Svensson säger att hon vill poängtera att tilläggsmatning ibland absolut behövs – och att den då är viktig för ett nyfött barns hälsa.

”Det ifrågasätter jag inte på något sätt! Det är viktigt att det finns rutiner för tilläggsmatning och att det finns modersmjölksersättning. Detta handlar inte om att utsätta nyfödda barn för risker, utan det handlar om att ge tillägg och samtidigt stödja amningen”, säger Kristin Svensson.

”Det avgörande för den som vill amma är hur detta görs! Görs det på ett amningsstödjande sätt – ja, då får den ammande bästa förutsättningar att komma igång med sin amning.”

Det viktigaste i början

Det viktigaste, säger Kristin Svensson, för den som behöver tilläggsmata sin nyfödda bebis men samtidigt vill värna sin amning är att säkerställa att den egna mjölkproduktionen får chans att komma igång. Från början.

De allra första timmarna efter en födsel är viktigare än många vet om, säger Kristin Svensson. Då översköljs kroppen av hormoner som oxytocin, som man vet har stor betydelse för amning. Det är jättebra om bebisen har sin första amning under dessa första timmar.

Här är en video om att amma första timmen efter födseln, med bebis som letar sig fram till bröstet.

Är bebisen obenägen att suga den första timmen eller första timmarna, fortsätt att ha honom eller henne hud mot hud så mycket som möjligt. Det triggar amningsinstinkterna.

Ge av din egen mjölk!

Suger inte bebisen på bröstet de första timmarna, försök att få ut några droppar av din egen bröstmjölk ändå, i syfte att hjälpa din mjölkproduktion på traven om amning inte går just då. Detta kan du göra med hjälp av handmjölkning.

Med handmjölkning menas att man stimulerar mjölkproduktionen genom att man ”mjölkar ur bröstet” lite grann för hand. Det är en rätt enkel teknik. Se video här om handmjölkning av råmjölk.

Du kan ge barnet dina mjölkdroppar som tillägg på sked, eller en kopp. Tilläggsmatning måste inte betyda att man ger modersmjölksersättning! Tvärtom är egen bröstmjölk att föredra för den som tilläggsmatar och vill få en bra start på amningen.

Modersmjölksersättning är på intet sätt bättre för bebisen än bröstmjölk. Egen mjölk är förstahandsalternativet vid tilläggsmatning. Det står i sjukhusens egna riktlinjer.

”Det är väldigt vanligt att nyblivna mammor, särskilt om deras bebisar tilläggsmatas, tror att de inte har någon mjölk. De kan därför tro att det inte ens är lönt att försöka komma igång med amningen”, säger Kristin Svensson.

”Men så är det inte! Mjölken börjar bildas redan under graviditeten. Den kommer i väldigt små mängder precis efter födseln men den finns där. Och ju mer mamman ammar eller handmjölkar de första dagarna, desto mer mjölk kommer hon att få.”

Första timmarna – och sedan?

Ett barn som har ammat under den första timmen eller inom de första timmarna efter födseln tar ibland sedan en längre sovpaus. I normalfallet anses det vara ok. Men efter något dygn behöver barnet bli mer på hugget igen med att amma och få i sig mjölk.

Oavsett om det är dygn ett, två eller tre (eller mer) är det jätteviktigt att barnet får möjlighet att suga på bröstet så fort det visar amningsbeteenden. Det kan vara att barnet vrider på huvudet, öppnar och stänger munnen, smackar, slickar, pickar, verkar söka efter något eller för händerna mot munnen. Här kan du läsa mer om tidiga amningssignaler. Och här kan du se en video från denna blogg: Tidiga amningssignaler (3 min).

”Ammar du lite de första dygnen ökar mjölkproduktionen långsammare. Ammar du mycket säger du till kroppen att dra igång mjölkproduktionen mer”, säger barnmorskan Kristin Svensson.

Utbud och efterfrågan, alltså. Ju mer mjölk som lämnar brösten, desto mer kommer brösten att producera. Det gäller från start och oavsett om du fött vaginalt eller med kejsarsnitt.

Hud mot hud – jätteviktigt!

Hud mot hud-kontakt är extra viktigt om barnet behöver amma mer och få i sig mer mjölk. Och särskilt om det blir tal om tilläggsmatning!

Om den ammande behöver en paus kan en partner eller annan närstående ta vid en stund, hud mot hud, och lämna barnet till den ammande när det visar amningssignaler.

Om det känns bra att amma på det sättet är tillbakalutad amning en bra amningsställning som triggar barnets amningsreflexer och underlättar för barnet att ta ett stort tag om bröstet.

Att bära bebisen hud mot hud i en mysig bärsjal kan avlasta och göra att man som vuxen lättare fångar upp barnets amningssignaler. Här och här finns lite nyfödds-bärsjals-inspiration!

Amma! Handmjölka!

Här är två fördelar med handmjölkning om du behöver tilläggsmata bebisen de första dagarna:

Du stimulerar din egen mjölkproduktion så att mer mjölk får chans att bildas.
Du kan ge din mjölk som tillägg.

Antingen handmjölkar du istället för att amma, om amning för tillfället inte går. Eller så gör du båda: Handmjölkar och ammar. Så här kan du göra, till exempel:

Om barnet kanske bara ammar på det ena bröstet och sedan inte vill eller orkar amma från det andra – handmjölka då från det andra bröstet. Då maxar du stimulansen av mjölkproduktionen.
Handmjölka mellan amnings- och tilläggstillfällen, när du orkar och kan.

Video om att handmjölka råmjölk finns här.

Att handmjölka de första dagarna är ofta effektivare för att få ut råmjölk än att använda en pump, säger Kristin Svensson. Handmjölkning är också skonsammare för brösten. Ta en titt på videon ovan och be någon i sjukhuspersonalen om hjälp och tips.

Här finns en annan video om handmjölkning, från 1177. Tänk dock på att den videon visar vit, mogen, mjölk – inte råmjölk. När du handmjölkar råmjölk kommer oftast betydligt mindre mängder än i 1177-videon. Men tekniken för att få ut mjölken är densamma!

Handmjölka, hur ofta?

Har ni börjat tilläggsmata på BB och du är mån om amningen är det jättebra om du handmjölkar regelbundet så länge tilläggsmatningen pågår.

Är det svårt att få till amningen alls i början bör handmjölkning ske helst åtta gånger per dygn, säger Kristin Svensson. Är det möjligt får det gärna ske ännu oftare. Då får mjölkproduktionen en chans att dra igång snabbare och kraftigare.

”Tänk så här: Hellre korta stunder med handmjölkning och ofta – än längre stunder och mer sällan. Ofta är bra!”

Amma, hur ofta?

Hur ofta ska man amma då, per dygn? Alltså om det går att amma – men bebisen ändå behöver tillägg under en eller några dagar?

Svar: Amma så ofta det är möjligt. Pröva före varje tilläggsmatningstillfälle, eller efter. Se om barnet visar något intresse för att ammas. Amma i så fall, även om det bara skulle bli under en kort stund.

”Ibland vill barn som får tillägg inte amma så ofta för att de är trötta. Men pröva”, säger Kristin Svensson.

”Och du behöver inte vänta med att pröva till nästa tilläggsmatning. Tycker du att du märker amningssignaler hos barnet, amma gärna mellan tilläggsmatningar också. Det finns ingen maxgräns för antalet amningstillfällen per dygn.”

Du kan med fördel ge bröstmjölken en extra skjuts genom att krama om bröstet under amningen, så kallade bröstkompressioner. Videor finns här och här.

Amningsvänlig tilläggsmatning. Bebis koppmatas. — Foto: Anna Borglund.

Pyttesmå skvättar – helt ok!

Bra att veta: Det är verkligen inga stora mängder mjölk som kommer ut brösten de första dagarna. Det kan bli en liiiiten, liten, skvätt råmjölk varje gång du handmjölkar. Och det är helt normalt.

Mjölken kommer ofta droppvis. På fotot här ser du en droppe råmjölk från mitt bröst. Jag fick hålla på och stryka på och krama bröstet en stund bara för att få ut den enda droppen (video igen).

Och även om det kanske bara skulle komma en, eller kanske en halv, tesked åt gången (vilket är vanligt) när du handmjölkar är detta superbra och viktiga droppar för ditt barn. De är fulla med näring, energi och antikroppar.

Och, obs, obs! Det som du får ut med handmjölkning (eller pump) är inte något mått på hur mycket mjölk du har! Eller hur mycket mjölk dina bröst kan producera. En bebismun har som regel den effektivaste sugtekniken, de andra metoderna härmas bara. Det är därför som det oftast kommer ut betydligt mindre vid pumpning/handmjölkning jämfört med när bebisen ammar. Men det kan vara lite knepigt att förstå och våga lita på. Man kan ju som förälder inte se hur mycket som kommer ut ur bröstet under ett amningstillfälle.

Många bröst är överlag inte så pigga på att släppa från sig mjölk till vare sig hand eller pump – men är ändå fullt kapabla att förse en bebis med all mjölk den behöver under hela amningsperioden.

Hur mycket tillägg behöver bebisen?

Hur mycket tillägg ska barnet ha per gång och under hur många dagar? Det är väldigt olika, säger Kristin Svensson.

”Vi som vårdpersonal ska alltid se till det enskilda barnets behov. En del barn behöver mer tillägg och ofta, andra behöver små mängder med glesare mellanrum. Utöver barnets hälsotillstånd är det viktigt att vi som personal utgår från hur amningen fungerar. Behovet av tillägg minskar när mjölkproduktionen ökar.”

Barnet är kanske mer på hugget efter ett eller ett par dygn. Man ser då att barnet suger effektivt (mer om det nedan), att mjölk lämnar bröstet och att mjölkmängden ökar.

”Då bör vi i personalen som regel inte öka tillägget utan kan avvakta för att se om de istället kan börja minska på tillägget – och öka amningen”, säger Kristin Svensson.

Ibland handlar tilläggsmatningen om att bebisen är trött och ännu inte har orkat amma.

”Då kan det ibland räcka med en halv tesked, eller en tesked, råmjölk på sked för att barnet ska kvickna till och amma på ett bra sätt en stund, så att det kommer mycket mjölk. Och då behövs kanske ingen ersättning alls. Men det är under förutsättning att barnet har bra blodsocker”, säger Kristin Svensson.

”Eller så ger man en eller två doser ersättning och så räcker det för att få igång barnet så att det orkar amma.”

Om det finns risk att barnet har lågt blodsocker kan personalen mäta blodsockret några gånger. I regel, säger Kristin Svensson, brukar det räcka med tilläggsmatning efter två bra värden i rad – under förutsättning att barnet ammar ofta och får ut mjölk (se nästa stycke).

Amningsvänlig tilläggsmatning. Nyfödd får tillägg med kopp. — Foto: Jessica Skyman.

Hur vet man att amningen går bättre?

Ett skäl till tilläggsmatning kan vara att barnet inte riktigt fick snits på amningstekniken precis i början. Detta ger sig ofta efter ett eller ett par dygn med träning och tålamod och gärna i ställningar där barnet får utöva sina instinktiva amningsbeteenden vid bröstet.

Ju bättre amningen går, desto mer kan man som regel minska på tilläggsmatningen. Men – hur vet man när amningen funkar bättre?

Det man vill se är tecken på att bebisen får ut mjölk ur bröstet när den suger. Det bör man se åtminstone en liten stund vid varje amningstillfälle.

Det finns personal på BB som är tränad i att se och utvärdera detta. Upplever du att den du pratar med på BB inte har koll på just det här – be att få tala med någon kollega som har det.

Du kan själv skaffa dig koll också! Kristin Svensson säger att sugandet på bröstet vid amning bör vara kraftfullt och rytmiskt. Det är goda tecken, för det tyder på att mjölk kommer ur bröstet.

Titta och känn efter! Den ammande känner om sugandet är kraftfullt, säger Kristin Svensson. Det är skillnad på en bebis som ammar med kraft och en som mer gosar och halvsover med bröstet i munnen.

Rytmiskt är sugandet när barnet gör rytmiska och regelbundna sugrörelser vid amning. Det kan se ut så här, till exempel: Sug-sug-paus. Sug-sug-paus. På repeat, en liten stund.

Eller, på samma vis: Sug-sug-sug-paus. Sug-sug-sug-paus.

Pausen är ett tecken på att bebisen tar ett ögonblick för att svälja den mjölk som ansamlats i munnen under sugrörelserna. Hakan stannar till, knappt synligt – och så fortsätter sugandet igen.

När barnet mer ”snuttar” och gosar är sugmönstret mer oregelbundet.

Ett annat tecken på en fungerande amning är att barnet gapar stort om bröstet under amningsstunden.

”Det ska se ut lite som om barnet biter i ett äpple eller gäspar. Ungefär så stort bör gapet vara vid amning. Ser det ut som att barnet mer pussar bröstet än gapar stort är taget om bröstet sannolikt för litet”, säger Kristin Svensson.

Ett för litet tag om bröstet kan göra amningen smärtsam och kan i viss mån hejda mjölkflödet. Om amningen känns smärtsam under hela amningstillfället, inte bara de första sekunderna när bebisen suger tag (vilket är vanligt i början), behöver du hjälp att fila på amningstekniken. Tips om hur du får snits på amningstekniken finns här, här och här. Be om hjälp av vårdpersonalen också.

Man kan även lyssna efter tecken på att mjölken rinner från bröst till bebis.

Det man kan höra, om man lyssnar noga, är ett väldigt diskret och försynt litet ”klunk” efter varje sug-sug eller sug-sug-sug. Detta kan vara svårt att höra de allra första dagarna. Men för att få ett hum om hur det kan låta när en bebis som hunnit bli några dagar gammal sväljer bröstmjölk, se och hör här:

I följande blogginlägg, en bit ned, finns en beskrivning av hur du märker att mjölken flödar vid amning: Byta bröst – ett sätt att öka mjölkproduktionen.

Du har rätt till förklaringar

”Det är viktigt att du får information om varför ditt barn behöver tilläggsmatning. Annars är det lätt hänt att tilliten till din egen amning får sig en törn”, säger Kristin Svensson.

”Det som händer idag är att många föräldrar på BB som får ersättning till barnet tror att ersättningen är det viktiga. Och att de själva inte har någon mjölk. Där måste vi som personal vara jättetydliga.”

Vad är det föräldrar behöver höra, menar du?

”Jag menar att de behöver få höra ungefär detta:

’Ditt barn behöver, av en eller annan anledning, ett litet tillskott just nu för att få energi. Det är inte så att du saknar mjölk! Utan saken är att ditt barn, just precis nu, behöver lite extra för att fylla på sina reserver och det tar ofta en eller två dagar. Men din råmjölk är det viktiga här, oavsett om du tänkt helamma eller delamma. Ju förr du börjar med handmjölkning, desto lättare och snabbare kommer mjölken igång.’”

Amningsvänlig tilläggsmatning. Nyfödd matas med kopp, barnet håller i koppens kant. — Foto: Amanda Schuman.

”Lurigt” med ersättning

Det här är också bra att veta:

Portioner med modersmjölksersättning tenderar att lätt ”däcka” en liten bebis. Som förälder ser man hur barnet får ersättning, somnar gott och verkar jättenöjt — efter att kanske ha varit oroligt och ledset innan. Det är lurigt, menar Kristin Svensson. I de lägena är det lätt hänt att föräldern drar slutsatsen att barnet mår bättre av ersättning och att den egna mjölken inte räcker, eller duger.

”Men nyfödda och små barn reagerar ofta så på ersättning, särskilt lite större portioner ersättning. De däckar och sover länge och verkar nöjda”, säger Kristin Svensson.

Att små bebisar som ammas vill amma ofta, kanske betydligt oftare än de tretimmarsintervall som ofta sker vid tilläggsmatning, är helt i sin ordning.

”Man måste komma ihåg att bröstmjölk är mer lättsmält än ersättning. Bröstmjölk stannar inte så länge i magen. Nyfödda vill ofta suga varje eller varannan timme. De gör så för att ’beställa’ mer mjölk. De vill suga ofta för att stimulera mjölkproduktionen så att den kommer igång”, säger Kristin Svensson.

Hur mycket råmjölk ”räcker”?

Okej. Så modersmjölksersättning tar längre tid att smälta och egen bröstmjölk är förstahandsalternativet om man vill tilläggsmata på ett amningsvänligt sätt.

Men, frågar jag Kristin Svensson: Säg att jag får ut rätt lite vid handmjölkning varje gång de första dagarna. Jag kanske får ut betydligt mindre än de 10, 20 eller 30 milliliter som vården har rekommenderat att ge i tillägg efter varje amning. Hur ska jag tänka då?

”Ja, det är också lurigt! För råmjölk och ersättning går inte att jämföra på det viset”, säger Kristin Svensson.

”30 milliliter råmjölk är inte samma som 30 milliliter ersättning. Råmjölken är mer biologiskt tillgänglig. Barnet tar upp mer av den. Ersättning måste man ge större mängder av för att barnet ska ta upp det.”

Säg att man efter ett par dagar ger 30-40 milliliter ersättning per tilläggsmatningstillfälle, exemplifierar Kristin Svensson.

”Och så får mamman ut hälften vid handmjölkning. Och blir nedslagen. Men den mindre mängden mjölk kan räcka lika bra. För den tas upp bättre av barnet. Här är vi i vårdpersonalen viktiga i att stödja föräldrarna och ge individuella råd.”

Kanske får en tesked råmjölk bebisen att piggna till så att den orka amma med ett bra mjölkflöde en stund? I så fall räcker kanske den mindre mängden råmjölk just då. Eller så ger man slurken råmjölk, ammar – och ger sedan en skvätt ersättning också. Om det behövs.

Amningsvänlig tilläggsmatning. Nyfödd bebis koppmatas på sjukhus. — Foto: Anna Borglund.

Täta extramål – inget problem!

Mängderna tillägg är ofta uträknade i sjukhusens riktlinjer så att de passar att ges till barnet var tredje eller var fjärde timme. Men det är inga tidsintervall som är huggna i sten. Du får gärna tilläggsmata oftare om du och barnet vill och kan, med din egen mjölk.

Och du kan såklart amma oftare också – bebisar blir inte utmattade av täta amningar under förutsättning att de sker på barnets villkor, läs mer om det här.

Här är ett tänkt exempel:

Säg att du fått rådet att ge barnet 20 milliliter extra var fjärde timme. Och säg att du har möjlighet att mjölka ur 10 milliliter varannan timme, med hjälp av handmjölkning.

Att ge bebisen 10 milliliter extra på kopp eller sked varannan timme är precis lika bra som att ge 20 milliliter var fjärde timme. Bara summan blir densamma! Hänger ni med? Det är inte tidsintervallerna som är det viktiga, utan den totala mängden över dygnet.

Experten: ”Vi behöver bli bättre”

”Vi som vårdpersonal behöver bli bättre på att ge individuella råd och inte slentrianmässigt ge höga doser tillägg”, säger Kristin Svensson.

”Vi behöver utgå hur barnet beter sig och ammar och från hur mycket råmjölk mamman får ut.”

Många gånger behövs inte maxdoserna som anges i sjukhusens riktlinjer, säger Kristin Svensson. Maxdoserna kan behövas för nyfödda som inte ammas och inte får någon råmjölk. Det kanske står att man ske ge mellan 10 och 20 milliliter åt gången under ett visst dygn, till exempel.

”Då behöver man tänka till. Är detta ett barn som får råmjölk och/eller suger på bröstet? Då kan det högsta bli mycket. Ger vi barnet för mycket — ja, då dämpar vi barnets amningsbeteende.”

Amningsvänlig tilläggsmatning. Amsaks amningsmottagning, personalbild på sju medarbetare. — AMSAK:s amningsmottagning i Stockholm. Näst längst till höger Kristin Svensson. Foto: Lisen Forsberg/Amningsnytt.

Det kan också stå i sjukhusets pm, riktlinjer, att man kan ge tillägg sex till åtta gånger per dygn.

”Då behöver vi fundera över om barnet verkligen behöver det högsta, alltså åtta gånger”, säger Kristin Svensson och fortsätter:

”Vi ska även stötta mamman i att mjölka ur, helst minst åtta gånger per dygn. Men det är självklart beroende på hur hon mår. Och börjar barnet att suga behöver inte urmjölkningen ske lika ofta. Om barnet inte suger bör vi också uppmuntra mycket hud mot hud-kontakt. Gör vi i vården på det här viset, då stöttar vi amningen hos en förälder som vill amma!”

Här finns Svenska Barnläkareföreningens uppdaterade vårdprogram för nyfödda med lågt blodsocker. Tips!

Några tips till

Sist vill jag själv (alltså bloggförfattaren, inte Kristin Svensson) tipsa så här:

Om ni är på BB och har tilläggsmatat eller blir ordinerade tilläggsmatning och du egentligen enbart vill amma – innan ni åker hem, be om en plan eller ett schema för utfasning av tillägget. Den planen kan ni ta upp igen på återbesöket på BB, eller på BVC. BB ska kunna hjälpa till med sådana scheman!

Det är fullt möjligt att rätt så snabbt fasa ut en tilläggsmatning. Men man kan ofta behöva tips och individuell hjälp i det hela från någon amningskunnig. Det finns vårdanställda som kan mycket om amning, men långtifrån alla har djupare kunskaper. Det är bra att känna till.

Känner ni att ni inte får begriplig eller användbar hjälp, försök vara påstridiga (även om det kan vara sjukt jobbigt när man knappt sovit på flera dygn). Ring BB igen och be om råd. Be att få prata med någon på sjukhusets amningsmottagning, om ditt sjukhus har en sådan.

Ni kan också kontakta någon av Amningshjälpens så kallade hjälpmammor. De är amningsutbildade föräldrar som jobbar oavlönat med amningsrådgivning på sin fritid.

Avslutningsvis

Jag har fått många mejl och kommentarer från föräldrar som uppger att de fått stora amningsproblem efter tilläggsmatning dagarna efter födseln. För dem har amningen varit svår eller rentav omöjlig att få på rätt köl igen. De önskar att de hade fått bättre stöd och information från början. Därför ville jag skriva detta blogginlägg.

Lästips: Tidig amning och fasa ut tillägg

Här är blogginlägg från babybaby.se om återgång till helamning samt om den allra tidigaste amningen:

Tillbaka till helamning, expertens bästa tips

Amma mer och tilläggsmata mindre – här hittar du pepp och supertips

22 skäl att läsa på om amning innan du får barn

Video: Bebis hittar bröstet på egen hand efter födseln (19 min)

Mjölkstas!

Video om amningsteknik (11 min)

Bildserie: Bra position och stort tag

Video: Handmjölka råmjölk (6 min)

Video: Den första bröstmjölken (10 min)

Lista: De 5 mest förvirrande sakerna med amning (och hur man begriper sig på dem)

Lista: 5 stressiga grejer med amning i början (lugn, det blir snart lättare!)

Video: Nyfödd sväljer bröstmjölk (2 min)

Video: Aktiv amning, 4 knep för mer mjölk i bebismagen (7 min)

Byta bröst – ett sätt att öka mjölkproduktionen

Varmt tack till Amanda Schuman, Anna Borglund, Jessica Skyman, Sanna Backeskog och Alexandra Holmrink som delat med sig av sina tilläggsmatningsbilder till detta blogginlägg samt till mitt blogginlägg om handmjölkning av råmjölk!