AMNING, MAT. Kring sex månader är det dags för bebisar att börja bekanta sig med fast föda. Vissa ammande vill börja avveckla amningen i den vevan. Andra vill behålla amningen ett tag till – kanske utan något bestämt slutdatum. Det är också svenska myndigheters generella utlåtande att amningen gärna får hänga med i ett år eller längre om den ammande och barnet vill. Det finns alltså ingen övre rekommenderad tidsgräns.

Hur kan man då tänka kring matintroduktionen om man ammar och gärna fortsätter med det? Finns några knep för ”amningsvänlig” matintroduktion? Och bör man dra ned på amningen på något sätt för att annan mat ska slinka ned? Det handlar detta blogginlägg om.

Jag delger här mina erfarenheter. Jag har även tagit hjälp av två experter, en distriktssköterska och en barnsjuksköterska, som kommer att ge tips i ämnet utifrån sin yrkeskunskap.

Den ena experten är distriktssköterskan Kim Engqvist, se ovan, som jobbar på BVC i Stockholm. Den andra experten är barnsjuksköterskan Nina Verazain som har jobbat på BVC och som numera arbetar på en barnmottagning i Stockholm.

Upprinnelsen till denna text är ett mejl jag nyligen fick av en mamma med ett barn på 13 månader. Mamman skriver att hon och barnet älskar att amma men att ”BVC vill att vi ska dra ned på amningen så att ungen blir hungrig och därför börjar äta mer mat.”

Brevskrivaren frågar mig, alltså Lisen som driver denna blogg:

”Hur gör ni hemma med mat och amning? Och ammar ni på fasta tider eller får din lille amma när han krafsar på bröstet?”.

Jag tänkte att detta var ett perfekt tillfälle att skriva på bloggen om ett ämne som intresserar många. Jag tänkte också att det var en bra anledning att be utomstående om expert-input eftersom jag själv inte är expert och inte bör slänga ur mig precis vad som helst om matintroduktion och amning utan att kolla fakta. Därav detta blogginlägg, alltså, där jag försöker ge svar på läsarfrågan om amning och mat – och lite till. Det finns så mycket intressant som denna fråga rymmer, tycker jag.

Sist i inlägget kommer länkar till myndigheters rekommendationer kring matintroduktion. Läs gärna, det finns mycket intressant och användbart att hämta där!

Tips: Se även 11 tips för matglada måltider med bebisen för tips och förslag kring måltidssituationerna under matintroduktionen.

Så här gör vi, hemma hos oss

Ja, hur gör vi? Hur gör vi med mat och amning och får lillen amma så fort han krafsar på bröstet? Här kommer mitt personliga svar:

Vår minsting är 15 månader gammal och vi ammar fortfarande. Jag är föräldraledig och min sambo jobbar heltid.

Jag erbjuder lillen frukost, mellanmål, lunch, mellanmål och middag. Och så amning däremellan när han vill och det går, men kanske inte direkt före en måltid om det enkelt kan undvikas. Bröstmjölk är dock ett jättebra mellis ute på språng, ej att förakta!

Det är rätt mycket amning fortfarande, vid 15 månader, men den ”vanliga” maten utökas allt mer. Särskilt den senaste månaden har allt större mängder slunkit ned.

Vissa dagar äter lillen mer fast föda, andra dagar mindre. Är han sjuk kan det bli nästan bara amning enstaka dagar.

Läs även: Varför jag ammar ett barn som inte är bebis    
Två barn vid bröstet – att amma syskon i olika åldrar  
Därför ammar vi ute (och inte alltid med stil)
Därför bloggar jag om amning   

Är barnet med min sambo under en dag blir det färre amningstillfällen än annars. Och vanligen lite mer fast föda i den lilles mage. Vi ger inte urpumpad mjölk, välling eller liknande eftersom det mest känns krångligt och onödigt. Det är först de senaste tre-fyra månaderna som jag börjat vara från lillen under åtskilliga timmar i sträck. Och då har vanlig mat plus vatten räckt. Både bebis och bröst har dock varit mycket glada vid återseende!

Vårt barn äter vanligen samma mat som resten av familjen, i lagom stora bitar.  Vi har varit inspirerade av det som kallas BLW (baby-led weaning) där barnet lär sig äta självt och inte matas. Det är ett trevligt sätt att introducera fast föda på och amningen får chans att finnas kvar längre.

Se det intilliggande blogginlägget 11 tips för matglada måltider med bebisen om du vill läsa mer om BLW.

Jag har alltså inte styrt amningen i någon större utsträckning – inte mer än att jag ibland undvikit att amma strax före måltider. Detta har gått bra för oss. Våra tre äldre barn har ätit rätt sparsamt med fast föda vid ett års ålder men ätit mycket vid 1,5 år. Jag gissar att det blir så med denne lille också. Alla barnen har vuxit som de ska.

Jag kan konstatera, när jag tänker tillbaka, att det blivit betydligt mer fast föda i våra ettåringars magar när jag börjat jobba igen och min sambo tagit över hemma. Amningen inte upphört i och med jobbstart, inte heller i samband med förskolestart. Jag har pumpat på jobbet i början för att inte få mjölkstockning men successivt slutat med det – se gärna dessa texter där jag skriver om amning och jobbstart:

Amma eller pumpa på jobbet – här är dina rättigheter!  
Pumptips för dig som jobbar och pumpar

Förresten – det med att inte amma före måltider är ingen strikt regel här. Är mitt barn ledset och vill ha bröstet får han det. Det kan underlätta ätandet också. Imorse, till exempel, ville barnet absolut inte sätta sig och äta frukost utan stretade emot högljutt. Men efter ett par minuters amning i famnen kastade han sig över sin frukost med glädje. Kanske var han lite för hungrig och trött för att orka äta och behövde stilla den värsta hungern först. Eller så behövde han bara lite gos och att få pusta ut i ett par minuter. Jag vet inte – men tutten funkade i alla fall!

Med vänliga hälsningar, Lisen Forsberg, babybaby.se

Det var mina personliga erfarenheter. Nu kommer den första expertkommentaren, från Kim Engqvist, amningskunnig distriktssköterska som jobbar på BVC.

Frågan är alltså:

Hur kan man börja ge fast föda till sin bebis om man är mån om att kunna fortsätta amma ett tag till, kanske så länge bebisen vill? Och bör man dra ned på amningen vid matintroduktion för att göra barnet mer hungrigt?

”Barnet får gärna fortsätta amma fritt”

Kim Engqvist, BVC:

Jag brukar rekommendera föräldrar att börja långsamt med maten. Små smakportioner, sakta för att magen ska hinna med. Man kan börja introducera en måltid i taget, mest för rutinens och enkelhetens skull. Barnet får gärna fortsätta amma fritt.

Min upplevelse, helt ovetenskapligt, är att barnen fortsätter att amma längre om de får lära sig att äta själva.

Jag upplever också att amningen lever kvar längre om man inte begränsar den för mycket genom att till exempel endast amma morgon och kväll eller bara efter måltid – om man inte jobbar, såklart. Vid jobb kan man försöka amma fritt tiden man är hemma om man önskar ha kvar amningen så länge som möjligt.

Vissa barn är redo att börja tidigt med mat, andra behöver mer tid. De allra flesta barn börjar äta mer och mer så småningom. Så länge man lyssnar in barnet, tänker extra på järnrik mat (läs mer om det i intilliggande inlägg) och fortsätter att amma fritt tror jag att man kommer långt. Då har man goda chanser att kunna behålla amningen, om man önskar det, samt ger barnet en bra matstart.

Det är sällan jag rekommenderar att dra ner på amningen för att öka matlusten. Det är i sådana fall att jag rekommenderar att inte amma före en måltid. Eller om barnet ammar hela nätterna kan det ibland vara värt att testa att reglera amningen lite.

Men det tycker jag nog ändå är sista utvägen. Ofta hjälper exempelvis att mamma går iväg i några timmar, som nämnts ovan.

Även om många föräldrar är oroliga över att det lilla barnet inte tycks vilja börja äta är det långt många fler, upplever jag, som har problem med förstoppning och andra följder som kan ha uppstått på grund av en snabb matintroduktion.

Välling är ju också en stor fråga i Sverige. Många föräldrar undrar om man måste erbjuda välling. Nej, tycker jag. Amning funkar alldeles utmärkt som kvällsmål. Det ger både lugn och ro och näring i magen.

Med vänliga hälsningar, Kim Engqvist, distriktssköterska på BVC

”Erbjud mat och fortsätt att amma”

Och så här svarar Nina Verazain, barnsjuksköterska, på samma frågor kring amning och matintroduktion:

Att ta bort amning för att ”tvinga” ett barn att äta mer är ett råd som generellt inte är så klokt. Det viktiga är att erbjuda barnet mat flera gånger per dag. På så sätt kommer barnet vilja amma mindre och mindre. Barnet reglerar detta på egen hand.

Sedan är ju amning mer än mat. Det är tröst, trygghet med mera. Det är väl dumt att neka det – om man inte vill och det inte behövs.

Bra tips är att erbjuda mat som smakar gott, mjuka bitar att plocka med själv och att barnet alltid får sitta med när resten av familjen äter. Detta med maten bör inte stressas fram.

Fler matintroduktions-tips från BVC-sköterskorna finns här: 11 tips för matglada måltider med bebisen.

Rekommendationerna!

Hur länge ska man fortsätta amma eller ge ersättning? Så här skriver Livsmedelsverket – klicka här för att läsa resten av rekommendationerna vad gäller spädbarn och mat:

”Medan barnet lär sig äta annan mat är bröstmjölk eller ersättning fortfarande viktiga näringskällor. Eftersom det är bra om den nya maten introduceras långsamt behöver barnet fortsätta med bröstmjölk eller modersmjölksersättning. Ju mer vanlig mat barnet äter desto mindre bröstmjölk eller ersättning behövs, men du kan fortsätta att amma så länge du och barnet vill, även efter att barnet fyllt ett år. Det går också bra att fortsätta med modersmjölksersättning under hela första året.”

Avvänjning eller tillvänjning? En del talar om tiden efter cirka sex månader som den tid som barnet ska ”avvänjas” från bröstet eller flaskan. Men man måste inte avvänja vid en viss tidpunkt eller avvänja överhuvudtaget – vissa fortsätter att amma till dess att barnet självmant slutar. Ett alternativt sätt att se på tiden efter sex månader ifråga om föda är att inte tala om avvänjning utan snarare tillvänjning, tillvänjning av fast föda. Snarare än att ta bort något lägger man till något, i lugn takt. Läs här vad Rikshandboken, BVC:s handbok, skriver om matintroduktionen. Där talas det till exempel om ”tillvänjning” av mat.

Fasa in mat istället för att fasa ut amning är också rekommendationen från Världshälsoorganisationen, WHO. Se till exempel punkt tio i detta bildspel om amning: 10 facts on breastfeeding. Världshälsoorganisationens generella rekommendation utifrån kända hälsofördelar är amning i två år eller längre. Rekommendationen avser alla WHO:s medlemsländer, inte bara låginkomstländer. Här kan du se en liten tabell över hur WHO resonerar generellt kring mat och amning i olika åldrar upp till två år. Notera att amning finns med i mat-tabellen hela vägen till två år.

Fler lästips

Här är en poddintervju som är ett samtal med en expert vid Folke Bernadotte Regionhabilitering vid Akademiska barnsjukhuset som tar emot barn som av olika skäl har svårt med ätandet. Experten tar upp varför man inte bör pressa och stressa med maten – och varför det inte nödvändigtvis är bra att drastiskt minska amningen i syfte att få ett ”mat-ovilligt” barn att äta mer. Intressant, tycker jag!

I Babybabypoddens andra avsnitt finns en intervju med barndietisten Sara Ask. Den handlar om mat och matvanor i småbarnsfamiljen – om hur man kan tänka och göra om ens barn bara vill äta makaroner och ketchup, till exempel. Och vad man ska göra när man har regelbunden idétorka vad gäller maten och ständigt hamnar i ”makaronträsket”. Klicka på play-knappen nedan om du vill lyssna. Eller lyssna på Itunes.

Avsnitt 2: Makaronträsket, hur kommer man ur det?

BABYBABYPODDEN AVSNITT 2. Hur kommer man som småbarnsfamilj ur makaron- och falukorvsträsket? Den frågan får svar i Babybabypoddens andra avsnitt där barndietisten Sara Ask besöker mig i mitt kök. I podden får Sara Ask frågor som dessa: Hur gör man för att det inte ska bli makaroner i elfte timmen var eller varannan dag, hur får man barnen att äta ordentligt och helst också lite nyttigt?