MER MJÖLK I BEBISMAGEN. Här är en kort video om så kallade bröstkompressioner vid amning.
Bröstkompressioner innebär att man tar sin hand och kramar om det bröst som bebisen ammar från. Syftet är att få ut mer mjölk och få bebisen att amma lite mer och lite till.
De här bilderna ljuger.
Alltså, jag gillar dem jättemycket. Jag ville få några amningsögonblick förevigade av ett proffs innan det är för sent och tog hjälp av en superduktig barnfotograf i mina kvarter, David Gimlin.
Men – särskilt sanna är dessa foton inte. Jag menar, hur ofta ligger mitt barn så där snällt och stilla i mitt knä och ammar utan att konstra? Hur ofta ser jag så där snygg ut och hur ofta strilar det in ett nästan himmelskt vitt ljus från sidan när jag ammar mitt barn?
I princip aldrig. Och nu ska jag ge exempel på hur det egentligen ser ut hos oss och varför jag av principskäl tycker att även mer verklighetstrogna bilder på amning tål att visas och bör visas. Se upp ni som inte har lust att se bröst eller bröstmjölk i närbild eller inte vill se lite äldre barn som ammas, ni kan sluta läsa här.
AMNINGSVIDEO. Hamburgergreppet är ett enkelt knep som kan underlätta vid amning. I den här videon visar jag hur det kan gå till.
Hamburgergreppet innebär att man klämmer åt om bröstet så att det blir tillplattat precis innan bebisen ska börja amma. Susanne Gräslund som är hjälpmamma, det vill säga ideellt verksam amningsrådgivare vid Amningshjälpen, förklarar:
AMNINGSSTREJK. Känner du igen det här scenariot? Det har gått ett par-tre månader sedan ni fick barn. Amningen flyter på rätt bra nu. Bebisen liksom bara hänger med och verkar nöjd med livet.
Så händer något. Bebisen börjar vända sig från bröstet. Ilsknar till och fäktas när ni ska amma. Vrålar och krumbuktar sig så fort du öppnar behån. Och det sker igen och igen. Vad i allsin dar?
Men var lugn, det är inte kört med amningen! Inte alls. Vill du fortsätta amma finns det massor med knep för att ta sig igenom en sådan här period med så kallad amningsstrejk. I detta blogginlägg får du en lista med 17 supertrick när barnet amningsstrejkar.
Se även min video i ämnet här (fast med några till supertrick): Video: 40 tips vid amningsstrejk (15 min)
FREDAG, 9 OKTOBER 2015. Jag älskar amningsmottagningen på vårt sjukhus.
Här finns Wiveca, som var den första person som visade mig hur det ser ut när bebisen tar ”ett stort tag” om bröstet och hur jag kunde höra att min bebis svalde mjölk. Här finns Jeanette, som är en uppslagsbok i amning och som många – med eller utan bröst – skulle må bra av att få gråta ut hos ibland. Och vänliga och kunniga Britt-Inger som tog emot mig idag när dagen började med ett vrål.
AMNINGSVIDEO. När vi fick vårt första barn för drygt fyra år sedan minns jag inte att någon på BB upplyste oss om hur det kan låta när en nyfödd sväljer bröstmjölk.
Det hade varit bra om någon hade gjort det. Då hade jag fattat i vilka lägen, på BB och sedan hemma, som vår bebis mest snuttade vid bröstet och i vilka lägen som hon fick i sig mjölk.
Visste du att det finns ett samband mellan epidural och amningsproblem? Och visste du att en del amningsbesvär uppstår redan under den allra första timmen i bebisens liv för att vi vuxna är för klåfingriga? Vi låter inte låter bebisen göra det som den faktiskt är programmerad till – att ta sig till bröstet för egen maskin och börja amma.
Det här är ett blogginlägg om en konferens som jag nyss var med på – och om mina amningserfarenheter med tre barn, födda mellan 2011 och 2015.
Jag har under de två senaste dagarna varit med på 6:e Nordiska amningskonferensen, inbjuden för att framöver bistå arrangörerna med text och bild . På grund av att medhavd bebis tyckte att föredrag är lite tråkiga hann jag inte lyssna på så många. Men av det som jag hann höra på var allt superintressant, till exempel rön om epidural och amning och om den första timmens amning – mer om det strax. Och jag har under dessa dagar känt mig upprymd, ledsen och arg.
BÄRA BARN! Praktiskt, mysigt, bästa tröst-grejen, en livräddare i bebisvardagen! Jag vill verkligen slå ett slag för bärande av barn i bärselar och bärsjalar. Här är 20 bra skäl till att bära en nyfödd bebis i bärsjal eller bärsele:
98-åriga Linnéa Westberg föddes mitt under första världskriget. Inte långt efter det andra världskrigets slut födde hon barn för första gången.
Det låg tvillingar i magen, men det var det ingen som visste före födseln. Förlossningen skedde några dagar före julafton på lasarettet i Visby, under stor dramatik och på ett sätt som idag säkerligen hade lett hård kritik mot sjukhuset.
Men detta skedde alltså inte idag, utan för snart 70 år sedan. Här är Linnéa Westbergs berättelse om att föda barn och amma år 1947.
I en video nyligen, Amning i bärsele vid amningsstrul (del 1), visade jag hur man kan kan amma i sele när bebisen ”kinkar” och krånglar vid bröstet.
Jag överdriver inte när jag säger att amning i bärsjal och bärsele räddade amningen med vårt andra barn. Om hur amning i bärsele kan underlätta vid så kallad amningsstrejk har jag skrivit här.
Nu är det amning i bärsjal och bärsele som räddar amningen med vårt tredje barn, som sedan några veckor tillbaka tycks gå igenom samma sorts frustrerande skrika-och-krångla-vid-bröstet-fas som storebror gjorde som spädbarn.
Nancy Törnquist fick sitt första barn 1955. Amningen, berättar hon, var krånglig och smärtsam från början. Och när familjen fick tillåtelse att börja med modersmjölksersättning blev det som att kliva ur askan i elden. Ersättningen var kontaminerad och kom att göra åtskilliga barn akut sjuka, däribland Nancys tre månader gamla bebis.
Det var lite av en slump som jag nyligen sprang ihop med 82-åriga Nancy Törnquist. Hon bor i samma hus som min mormor här i Stockholm. Jag frågade Nancy Törnquist om jag fick intervjua henne till min blogg om hur det var att få barn, amma och flaskmata under tidigare decennier (de första två intervjuerna i ämnet finns här: Mamma, om att amma 1973 och Inga, om att amma 1968).
Javisst, svarade den mycket vänliga Nancy Törnquist. Här är hennes gripande och dramatiska berättelse om att få barn 1955, i Linköping.
Det här är en kort video riktad till dig som upplever amningsstrul eller ”amningsstrejk” och som vill testa om det går bättre att amma i bärsele när det är som jobbigast.
Se gärna även Video: Amning i sele vid amningsstrul (del 2) för att få ytterligare några praktiska tips!
Vår 4,5-månadersbebis har, precis som storebror i motsvarande ålder, kommit in i en period när amningen är bökig och stökig emellanåt. Ju senare på dagen, desto mer strulande och kinkande. Så här har det varit i någon månad, till och från. Fortsätt läsa Video: Amning i sele vid amningsstrul (del 1)
I ett tidigare blogginlägg intervjuade jag min mamma. Jag bad henne berätta om de knäppa amningsråd som hon fick på BB när jag var bebis. Vill du kan du läsa intervjun här: Mamma, om att amma 1973.
De råd som gavs då på 70-talet, säger mamma, var väldigt stressande. Barnet skulle vägas stup i kvarten och tillägg skulle ges så fort vågen ”visade fel”. Inte heller hade min mamma tidigare kvinnogenerationers kunskaper att falla tillbaka på. Jag vet att min mormor tyckte att det varit svårt att amma. Hon kände sig antagligen inte kapabel att ge några som helst råd i ämnet när min mor blev mor.
Annat var det, råkar jag veta, för min kompis Kristinas mamma Inga, som växte upp i en barnaskara om hela 11 syskon i skogen i Blekinge ”där inga nappflaskor fanns”. Så här berättar hon om hur det var att få barn och amma år 1968 i Karlskrona.
De senaste två veckorna har våren här i stan visat sig i sin vackraste skrud och vi har varit ute mycket. Barnen har sprungit, klättrat, åkt vagn och suttit i bärsele och bärsjal.
Jag tycker att bärselar och bärsjalar är ett fantastiskt mysigt sätt att umgås med barnen på. Och så är det ett praktiskt transportmedel – man kan röra sig där få barnvagnar kommer fram. Sedan vi dessutom kom på att vi kan ge våra bebisar mat ”på språng” medan de sitter i sjal och sele – flaska med första barnet, bröstet med de andra två – har bärande i diverse bärdon varit storfavorit med minstingarna.
Vår vagn med liggdel står och dammar i källaren. Vår lilla tremånadersbebis har aldrig legat i den. Däremot använder vi gärna dubbelvagn till de två större barnen. Fast ibland är det mysigt att även ha de stora barnen inpå ens egen kropp. Och det går utmärkt även om man inte är superstark, jag lovar. Det finns både sjalar och selar som är gjorda för att passa större och tyngre barn. Kolla här, i denna ”bildbomb” från de senaste dagarnas vårväder!
Jag föddes 1973. Mammas amning av mig blev ingen rolig historia. Dåtidens amningsråd på BB stressade upp de nyblivna föräldrarna och var ofta direkt kontraproduktiva. Föräldrarna uppmanades att amma men den ”hjälp” som vården gav innebar att många fick amningen totalt skjuten i sank på kort tid, inte sällan ackompanjerat av otrevligheter som sår och mjölkstockningar.
Under 1970-talet var amningsfrekvensen ovanligt låg i Sverige. Inte konstigt, kanske, med tanke på det som mamma och många andra utsattes för. Riktigt eländigt verkat det ha varit på många håll. Min mamma har nämnt det för mig så många gånger: Hur hemskt det var. Hur hon led, i sina försök att amma mig och senare min lillebror. Och hur pressad, misslyckad och ledsen hon kände sig – ungefär som jag gjorde 37 år senare med mitt första barn.
Här är första delen i en serie intervjuer med kvinnor om hur det var att amma och flaskmata under tidigare decennier – hur det var för dem själva, vilka råd som gavs, vilken tidsandan var och hur de tänker kring alltihopa i efterhand. Jag tänker att det här är en bit historia som rätt sällan blir berättad – och jag är ruskigt nyfiken på den. Här är den första intervjun, med min älskade mamma!
