IDEELLA AMNINGSSTÖDJARE. Har du någon gång fått ett råd om amning av Amningshjälpen? Tyckte du att det var till hjälp i så fall? Om så är fallet föreslår jag att du ger ett litet bidrag till verksamheten. Du kan ge 10 kronor eller vad som helst.
Swish: 123-115 58 11. Skriv gärna GÅVA i meddelandefältet.
Och fortsätt gärna att läsa här nedan om mina erfarenheter av Amningshjälpen. Massor med amningsbilder utlovas.
AMNINGSVIDEO. Jag har gjort en video som visar lite grundläggande amningsteknik: En bra sittande amningsställning, ett tillräckligt stort tag om bröstet, bra vinkel/läge i famnen samt tecknen på stort tag och bra vinkel/läge vid amning.
Videon har faktagranskats och ”godkänts” av tre amningsrådgivare: Elisabeth Kylberg, Susanne Gräslund och Sarah Vinterlycka, alla från den ideella organisationen Amningshjälpen. Stort tack till er!
BREASTFEEDING TECHNIQUE. Here is a video I’ve made with easy-to-understand instructions on how to breastfeed. The video, originally in Swedish, shows breastfeeding sitting up.
In this video I will show how you can hold your baby to get a comfortable breastfeeding position and how you can help your baby to latch on well to your breast.
DAG 4-6. Amningsdagbok del två. Här fortsätter min dagbok över tiden precis efter att vårt tredje barns födsel. Första delen i dagboken finns här. Här hittar du del tre, fyra och fem.
Min dagbok handlar om amningen av vårt barn, men även om att inte må toppenbra när när gamla invanda rutiner plötsligt är ett minne blott och nya vägar ska hittas i en ganska hudlös tillvaro.
AMNINGSVIDEO. I den här videon visas så kallad tillbakalutad amning, då den ammande halvsitter eller halvligger på rygg med barnet ovanpå sig, mage mot mage.
Denna amningsställning har flera fördelar: Den kan upplevas som skön och bekväm för den som ammar och den kan vara till hjälp när barnet behöver lära sig att ta ett större tag, eller grepp, om bröstet.
Fortsätt läsa Video: Tillbakalutad amning, ”laid back” (11 min)
Babybaby.se tar och vilar en stund. Händer inget väldigt oförutsett är bloggandet i full gång igen mot slutet av 2016. Då kommer nytt material om amning och om att bära barn – och lite annat.
Den är tiden och möjligheten som saknas just nu, inte idéerna eller viljan att skriva och göra videor.
NÄR DU SNART SKA BÖRJA AMMA. Här är 22 skäl att läsa på om amning innan du får barn. Det är en lista jag själv hade velat läsa, därför skriver jag den. Jag hoppas att listan kan hjälpa någon som väntar smått och är lika mycket nybörjare som jag själv var för några år sedan.
Med rätt kunskap om amning känner man sig tryggare från början och mycket blir enklare. Det är i alla fall min erfarenhet efter en krånglig amning med första barnet och en o-krånglig amning med det andra, då jag var betydligt bättre påläst.
Fortsätt läsa 22 skäl att läsa på om amning innan du får barn
AMNINGSFUNDERINGAR. Min blogg och jag har hamnat på ett uppslag i tidningen Vi Föräldrar.
Skoj! Jag hoppas att det framgår av artikeln att jag inte försöker pracka på någon detta med amning. Huruvida jag lever upp till det får denna bloggs läsare avgöra. Jag hoppas att jag gör det.
Jag känner starkt för amning – för egen del och för dem som liksom jag själv har velat och vill amma. Men i samma andetag betonar jag gärna, närhelst jag kommer åt, rätten till den egna vuxenkroppen. Jag tycker att jag som nybliven förälder bör utrustas med bra verktyg från vårdens sida att kunna använda min kropp till att amma mitt barn om det är min önskan.
I den här texten funderar jag över vänlighet i vården – och hur vänlighet och empati inte inte är nog. Det måste finnas kunskap också. För mycket vänlighet på bekostnad av kunskap kan till och med lägga extra mycket krokben för en. Så har jag upplevt det, i alla fall.
Fortsätt läsa Empati kan inte ersätta amningskunskap
AMNING. Visste du att brösten några dagar efter ditt barns födsel kan svullna upp till bisarra proportioner, kännas som om de är fyllda med betong ända upp till armhålorna, se mer kantiga än runda ut – och göra riktigt ont?
Visste du att du även kan få feber och frossa på kuppen? Och att allt detta i de allra flesta fall är något helt normalt som oftast är överstökat inom ett par dygn? Och att det här kan drabba även den som inte har ammat en endaste gång efter födseln?
Mjölkstas kallas det. Detta tillstånd inträffar när den mogna bröstmjölken ”rinner till”. Det brukar inträffa någonstans runt tre till fem dygn efter födseln. I det här blogginlägget får du veta mer om mjölkstas – och vad som kan lindra besvären om du känner dig ruggig och öm.
VIDEO OM DE FÖRSTA DAGARNAS AMNING. Jag önskar att jag hade haft informationen i denna video innan jag fick barn. Eller att jag hade fått den vid något tillfälle under våra tre dagar på BB.
Hade jag vetat mer om den första bröstmjölken, den som kommer de första dagarna, hade jag sluppit rätt mycket nojor. Det är jag övertygad om så här i efterhand.
Jag hade förmodligen inte i panik börjat ge tillägg direkt efter hemkomsten från BB i övertygelse om att min mjölk inte räckte (den räckte gott och väl, men det vågade jag inte tro på eftersom jag inte kände till grundläggande fakta).
VIDEO OM HANDMJÖLKNING. Ibland kan man vilja handmjölka, till exempel när ett bröst är spänt och ömt på grund av mjölkstockning. Läs mer om mjölkstockning här. Eller om man vill ge sitt barn extra bröstmjölk med till exempel en kopp eller med en sked.
I den här videon ger jag tips om hur du gör för att handmjölka.
Se även: Bildserie: Handmjölkning
Och: Video: Handmjölka råmjölk (6 min).
Jag spelade in videon när jag hade mjölkstockning och mitt barn inte lika amnings-villigt som jag önskade att han var. Så jag handmjölkade i badkaret och passade på att filma. Läs om mjölkstockning här och här.
AMNINGSVIDEO. Hamburgergreppet är ett enkelt knep som kan underlätta vid amning. I den här videon visar jag hur det kan gå till.
Hamburgergreppet innebär att man klämmer åt om bröstet så att det blir tillplattat precis innan bebisen ska börja amma. Susanne Gräslund som är hjälpmamma, det vill säga ideellt verksam amningsrådgivare vid Amningshjälpen, förklarar:
FREDAG, 9 OKTOBER 2015. Jag älskar amningsmottagningen på vårt sjukhus.
Här finns Wiveca, som var den första person som visade mig hur det ser ut när bebisen tar ”ett stort tag” om bröstet och hur jag kunde höra att min bebis svalde mjölk. Här finns Jeanette, som är en uppslagsbok i amning och som många – med eller utan bröst – skulle må bra av att få gråta ut hos ibland. Och vänliga och kunniga Britt-Inger som tog emot mig idag när dagen började med ett vrål.
Nancy Törnquist fick sitt första barn 1955. Amningen, berättar hon, var krånglig och smärtsam från början. Och när familjen fick tillåtelse att börja med modersmjölksersättning blev det som att kliva ur askan i elden. Ersättningen var kontaminerad och kom att göra åtskilliga barn akut sjuka, däribland Nancys tre månader gamla bebis.
Det var lite av en slump som jag nyligen sprang ihop med 82-åriga Nancy Törnquist. Hon bor i samma hus som min mormor här i Stockholm. Jag frågade Nancy Törnquist om jag fick intervjua henne till min blogg om hur det var att få barn, amma och flaskmata under tidigare decennier (de första två intervjuerna i ämnet finns här: Mamma, om att amma 1973 och Inga, om att amma 1968).
Javisst, svarade den mycket vänliga Nancy Törnquist. Här är hennes gripande och dramatiska berättelse om att få barn 1955, i Linköping.
Jag föddes 1973. Mammas amning av mig blev ingen rolig historia. Dåtidens amningsråd på BB stressade upp de nyblivna föräldrarna och var ofta direkt kontraproduktiva. Föräldrarna uppmanades att amma men den ”hjälp” som vården gav innebar att många fick amningen totalt skjuten i sank på kort tid, inte sällan ackompanjerat av otrevligheter som sår och mjölkstockningar.
Under 1970-talet var amningsfrekvensen ovanligt låg i Sverige. Inte konstigt, kanske, med tanke på det som mamma och många andra utsattes för. Riktigt eländigt verkat det ha varit på många håll. Min mamma har nämnt det för mig så många gånger: Hur hemskt det var. Hur hon led, i sina försök att amma mig och senare min lillebror. Och hur pressad, misslyckad och ledsen hon kände sig – ungefär som jag gjorde 37 år senare med mitt första barn.
Här är första delen i en serie intervjuer med kvinnor om hur det var att amma och flaskmata under tidigare decennier – hur det var för dem själva, vilka råd som gavs, vilken tidsandan var och hur de tänker kring alltihopa i efterhand. Jag tänker att det här är en bit historia som rätt sällan blir berättad – och jag är ruskigt nyfiken på den. Här är den första intervjun, med min älskade mamma!
